Matilda Koén-Sarano
_ KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO) —
para ADELANTADOS
COURSE IN JUDEO-SPANISH (LADINO) FOR ADVANCED STUDENTS
Traduizido al inglés por Translated into English by
GLORIA J. ASCHER
<
Re
rs! ‘
es
Wekeedleys
A a
The J. R. Elyachar Center
Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002 Beer Sheva - Israel
This book was published through the generous contribution and the support of
Mr. DAVIDE HODARA, Milan,
THE NATIONAL AUTHORITY FOR LADINO AND ITS CULTURE, Jerusalem,
and the LADINO PRESERVATION COUNCIL/
THE FOUNDATION FOR THE ADVANCEMENT OF SEPHARDIC STUDIES AND CULTURE, New York
No se puede kopiar este livro o partes de él en dinguna manera i kon dingim mezo elektréniko 0 mekaniko
(inkluido fotokopia i komputerizasién), sin la permisién eskrita de las autoras.
RKKK
Neither this book nor any part of it may be reproduced in any form or by any electronic or mechanical means {including photocopying and computerization)
without written permission from the authors.
FERIA IAAI IATA
Cover, design and pagination: Matilda Koén-Sarano
Primera Edisién Ingleza First English Edition
2002.
© All rights reserved to Matilda Koén-Sarano, 1999 English translation © Gloria J. Ascher, 2002
Matilda Koén-Sarano: ; Gloria J. Ascher:
P.O.B. 34040 Judaic Studies, Tufts University
Jerusalem 91340, Israel : Medford, MA, 02155, U.S.A.
Tel. 972-2-6523864; Fax. 972-2-6514286 Tel. (617) 627-3442; Fax. (617) 627-3945
E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]
Este livro es dedikado a This book is dedicated to
Davide Hodara,
grande promotor del renasimiento del great promoter of the renaissance of
djudeo-espanyol (ladino)
Judeo-Spanish (Ladino)
2
KONTENIDO
Entroduksién LAS LISIONES
Lisién No. 1
Verbos ke ekspresan la nesesidad El verbo tener, Modo Indikativo Refranes
. Un kuento: Mushiko kon lo de detras Konversasion: A la Posta
Una poezia: La letra, Sara Yohay Refranes
Lektura: “Novedades del mundo djudié”, Zelda Qvadia
Refranes: El djudioé Lisién No. 2
Los pronombres personales komplementos
Refranes
Un kuento: Djohd i l‘arina La Berahd de después de komer Una kantiga: La vida do por el raki El verbo azer, Modo Indikativo i Modo Imperativo
Konversasion: Al otel Refranes
Lisién No. 3
Los pronombres (personales komplementos indirektos)
prepozisionales ;
Una poezia: Deklarasién de amor,
Issahar Avzaradel
Refranes
Un kuento: La taka
El verbo poder, Modo Indikativo, Modo Imperativo
Konversasion: En lavanderia El lavado de un tiempo
Un kuento: Djohd lava el gato
Lisién No. 4
El “a” personal delantre del komplemento direkto Refranes
Una kantiga: Los siete ijos de Hana Un kuento: Para todo ay una eksplikasion
Verbos irregolares, Modo Indikativo, prezente
\
CIDA AMA BW 2
ad oow
11 12 13 13 14 15 18 18
19 20 22 24 25 27 28 28 28 29 30 31
TABLE OF CONTENTS Introduction
THE LESSONS
Lesson No. 1
Verbs that express necessity
TheVerb tener, Indicative Mood fs
Proverbs .
A Tale: Mushiko With What's Behind. |
Conversation: At the Post Office _ a A Song: The Letter, Sara Yohay -
Proverbs
Reading: “News from the Jewish . | World,” Zelda Ovadia
Proverbs: The Jew
Lesson No. 2
Direct and Indirect Object (Personal) Pronouns
Proverbs |
A Tale: Joha and the Flour 7
The Blessing After Meals
- A Song: I Give My Life for Raki The Verb azer, Indicative Mood and Imperative Mood
Conversation: At the Hotel Proverbs
Lesson No. 3
The Prepositional Pronouns (Personal Pronouns as Objects of Prepositions)
A Poem: Declaration of Love, Issahar.Avzaradel
Proverbs
A Tale: The Kippah The Verb poder, Indicative Mood, Imperative Mood Conversation: At the Laundry Washing Years Ago
A Tale: Joha Washes His Cat
Lesson No. 4
The Preposition “a” before the Personal Direct Object
Proverbs
A Song: The Seven Sons of Hannah ATale: For All Things There Is an Explanation
Irregular Verbs, Indicative Mood, Present
Konversasion: En libreria Lektura: Diskos i kasetas Reftanes
Una poezia: La galaksia eskuresida, Avrer Perez
Lisién No. 5
EI pronombre relativo
Reftanes Be
Una poezia: La kaza de mi chikés, Margalit Matitiahu
Una romansa: Deké yordsh, blanka ninya
EI pronombre relativo (forma kultivada)
Koriversasion: En banka Reftanes: Las pards
Dos kuentos: Dime kon ken vas, te diré ken sos; La fuersa del djudié
Lisién No. 6
El Partisipio
El pasado kompozado del Modo Indikativo
Una poezia: De mi madre_a mis ermanos, Sara Yohay
Refranes
Nombres i adjektivos derivantes del verbo: el Partisipio prezente
Un kuento: Kada uno en lo suyo Una kantiga: Durme, durme, mi andjeliko
Konversasién: Al jardino zooldjiko Lisién No. 7
Uzos del “se”
La forma impersonal La forma refleksiva Un kuento: “Adam var!”
Un kuento: El haham i el papds Refranes
Una kantiga: A, sinyora novia Un kuento: Kuento fasil — Konversasion: En shabat Un kante: Buena semana Ekspresiones
Lisién No. 8
El futuro irregolar, Modo Indikativo
Refranes :
Una kantiga: Durme durme, kerido ijiko
32 33 33 34-35 36 36 37 38 40.
42 43 44
46
46 47
48 49 50 52 53 54 56 56 56 56 58 61 62 62 63 64 65 67 67 67 68
Conversation: At the Bookstore Readig: C.Ds and Cassettes Proverbs :
A Poem: The Darkened Galaxy, Avner Perez
Lesson No: 5
The Relative Pronoun.
Proverbs
A Poem: The House of My Childhood, Margalit Matitiahu A Romance: Why Do You Cry, White Maiden?
The Relative Pronoun (Cultivated
Form) :
Conversation: At the Bank Proverbs: Money
Two Tales: Zell me with whom -
you go, and I'll tell you who you ial are; The Strength of the Jew
Lesson No. 6 The Past Participle
The Past Perfect of the Indicative Mood
A Poem: From My Mother to My Brothers, Sara Yohay
Proverbs
Nouns and Adjectives Derived from Verbs: The Present Participle A Tale: Each One in His World A Song: Sleep, sleep, my little angel
Conversation: At the Zoo Lesson No. 7
Uses of se
The Impersonal Form The Reflexive Form
A Tale: “There Is A Man!”
A Tale: The Rabbi & the Priest Proverbs
A Song: O Bride
A Tale: An Easy Count
Conversation: On Shabbat A Song: Good Week Expressions
Lesson No. 8
The Irregular Future, Indic. Mood Proverbs
A Song: Sleep, sleep, dear little son
El futuro anterior
Un kuento: El shamar de Djoha Konversasién: Al supermerkado ~ Las kondjunksiones mas korrientes Refranes
Un kuento: Papaz djudié
Una kantiga: Pasharo d’ermozura
Lisién No. 9
Uzos del Infinitivo Una recheta de kuzina
Una kantiga: Kantaremos a Yerushaldyim, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Refranes
La forma kauzativa
Una kantiga: Me demandas unas demandas Refranes
Un kuento: El rey i la mujer Konversasién: El tiempo libero Una romansa: El rey de Fransia
Lisién No. 10
El Modo Subjontivo
El Subjontivo de algunos verbos irregolares
Kategorias de verbos ke rijen el Subjontivo
Ekspresiones afirmativas i negativas impersonales ke rijen el Subjontivo
Un kuento: El ijo de Aleksandro el
Mogdon
El Imperativo pozitivo
Refranes ;
Una kantiga: Yo me namori d’un ayre El Imperativo negativo : Refranes
Konversasién: A /a stasion Lisién No. 11
El Modo Kondisional
El Kondisional de algunos verbos
irregolares
Konversasién: Al konserto Un kuento: Bindizir sin saver Refranes
La Kondision Ipotétika Uzo del Modo Indikativo Una poezia: La kaye del bezo, Beki L. Bahar
87
88 89 90 91 91
94
94 95 96 97 97 98 98 99
The Future Perfect |
A Tale: Joha’s Slap
Conversation: At the Supermarket eet The Most Commonly Used ‘
Conjunctions Proverbs
A Tale: A Jewish Priest
A Song: Beautiful Bird ie
Lesson No. 9
Uses of the Infinitive A Recipe
. A Song: Let’s Sing to Jerusalem, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur Proverbs
The Causative Form
A Song: You Have Such Requests
Proverbs ‘
A Tale: The King and the Woman Conversation: Free Time
A Romance: The King of France
Lesson No. 10
The Subjunctive Mood The Subjunctive of Some Irregular Verbs
Categories of Verbs That Govern the Subjunctive:
Impersonal Affirmative and Negative Expressions That Govem the
Subjunctive
A Tale: The Son of Alexander the Great
The Positive Imperative Proverbs
A Song: I Fell in Love With A Wind The Negative Imperative
Proverbs
Conversation: At the Station
Lesson No. 11
The Conditional Mood The Conditional of Some Irregular Verbs ; Conversation: At the Concert A Tale: Blessing Without Knowing Proverbs
The Hypothetical Condition Use of the Indicative Mood A Poem: The Street of the Kiss, Beki L. Bahar
Un kuento: Los tres djugadores Uzo del Subjontivo i del Kondisional Una kantiga: Nostaljia,
Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur La Kondision Ipotétika en lingua korriente o familiar
Una romansa: Ay, mansevo
La fraza medio ipotétika dudoza en relasion al futuro
Lisién No, 12
La forma pasiva ©
Una poezia: Tiempos pasados, David Menache
Un verbo konjugado en las formas aktiva i pasiva : Una kantiga: Patria kerida, Alexandro Perets ; Konversasién: Ande el djoyero Una kantiga: Skalerika de oro Lektura: “Novedades del mundo djudié”, Zelda Ovadia
Lisién No. 13
Maneras de dizir
Un kuento: Konstruksion provizoria Refranes i maneras de dizir
Konversasién: Al muzeo
Lektura: E] Muzeo Sefaradi de Toledo, Zelda Ovadia
Una poezia: El muzeo djudio, Margalit Matitiahu'
Refranes
Lisién No. 14 Krusigrama
Una poezia: Vini a Cordoba, Jennie Tarabulus
Refranes
Konversasién: £7 Rambam
Una kantiga: Espanya por siempre, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Solusion del Krusigrama
Una lejenda: La kompetision de los tosigos
Tekstos de lektura
Una pluma, Alin, [ho Konorti Una manu tumo I otra, Clarisse Nicoidski
4
100 101 102
103 103 104 105 105 107 108 109 110 111 112 114 114 116 117 118 119 120 121 122 122 123 123 124 125 126 127 129 131 132
A Tale: The Three Gamblers Use of the Subjunctive and Conditional
A Song: Nostalgia, Matilda Koén-Sarano and
HayimTsur ;
The Hypothetical Condition in the Contemporary or Colloquial Language
A Romance: Hey, young man The Half-hypothetical Doubtful Sentence Referring to the Future
Lesson No. 12
The Passive Voice A Song: Past Times, David Menache
A Verb Conjugated in the Active and Passive Forms
A Song: Beloved Fatherland, Alexandro Perets
A Conversation: At the Jeweller’s A Song: Little Staircase of Gold Reading: News from the Jewish
World, Zelda Ovadia
Lesson No. 13
Expressions
A Tale: Temporary Construction Proverbs and Expressions
Conversation: At the Museum Reading: The Sephardic Museum of Toledo, Zelda Ovadia
A Poem: The Jewish Museum, Margalit Matitiahu
Proverbs
Lesson No. 14
Crossword Puzzle
- A Poem: I Came to Cordoba, Jennie Tarabulus
Proverbs
Conversation: The Rambam A Song: Spain Forever, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur
Solution of the Crossword Puzzle A Legend: The Competition of
the Poisons
Texts for Reading
A Feather, Alin, [ko Konorti One Hand Took the Other, Clarisse Nicoidski
Antes de arivar a Saloniki, Margalit Matitiahu
Kurtijo kemado, Margalit Matitiahu
Un poema, :
Esther Benbassa-Dudonney Tres kondjas a mis ermanas _ deportadas, Gina Camhy
EI anshugar, Matilda Koén-Sarano La korona, Lina Kohen Albukrek La dulsor, Salamon Bicerano Tres son las kozas, S. Bicerano Simiente de esperansa, Moshe Avital Un fijo de diziocho anyos,
Ayner Perez
Kaveyo kortado, Avner Perez El pranso, Issahar Avzaradel La vieja, Clarisse Nicoidski Las rozas de Madam Mery, Sara Yohay
Me akodro, Sara Yohay Mirar el shabat, kontado por
Nitza Russo ;
La tia Dona, Isaac Maimon El ijo jenerozo, Sara Benrey Rodes: Un pedaso de muestra memoria, Matilde Gini de Barnatan Dos mujeres mantienen la “flama”
djudia en Rodes, Aharon Cohen Ufisios i profesiones de los djudios en la Espanya kristiana de la Edad Media, Yaakov Hagoel
Sovre la sinyifikasion de las inisialas Sameh-Tet, Yitshak Navon
La estranya odisea del kante
“Bendigamos”, Moshe Shaul La mie i la fiel del tio Yekutiel, Yusuf Altintas
El banyo, Yosef Negri La kortadura de fashadura, Zelda Ovadia
Las maldisiones, 14. Koén-Sarano La mujer en el reflan djudeo- espanyol, Matilda Koén-Sarano Los refranes de los dos Kursos Bibliografia jeneral
Bibliografia de los Tekstos de Lektura
133 133 134 135 135 136 137 137 137 138 139 140 141 143 145 147 148 149 151 153
155
157 158 160 161 163 163 165 167 178 181
‘Jews in Medieval Christian Spain, Before Arriving in Salonica, Margalit Matitiahu
Burnt Courtyard, M Matitiahu A Poem, Esther Benbassa- Dudonney
Three Roses for My Deported Sisters, Gina Camhy
The Trousseau, M. Koén-Sarano The Crown, L. Kohen Albukrek The Sweetness, S. Bicerano
Three Are the Things, S. Bicerano - Seed of Hope, Moshe Avital
A Boy of Eighteen, Avner Perez
Cut Hair, Avner Perez
The Dinner, Jssahar Avzaradel
The Old Lady, C. Nikoidski °
The Roses of Madame Mary, 2]
Sara Yohay
I Remember, Sara Yohay Observing the Sabbath, Nitza Russo
Aunt Donna, J. Maymon
The Generous Son, S. Benrey
Rhodes: A Piece of Our Memory, M. Gini de Barnatan
Two Women Maintain the |
Jewish Flame in Rhodes, '
Aharon Cohen
Occupations and Professions of the
Yaakov Hagoel i
On the Significance of the Initials Sameh-Tet, Yitshak Navon — The Strange Odyssey of the Song “Bendigamos”, AZ Shaul The Honey and the Gall of Uncle Yekutiel, Yusuf Altintas The Bath, Yosef Negri
The Layette Cutting, Zelda Ovadia
Curses, Matilda Koén-Sarano The Woman in the Judeo-Spanish Proverb, Matilda Koén-Sarano The Proverbs of the Two Courses General Bibliography
Bibliography of the Texts for Reading
Entroduksion
El prezente livro, ke kontiene mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Adelantados, es la kontinuasién de mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes.'
- Amenos ke el estudiante y ya no konoska la lingua, es endispensable ke tenga también al Vokabulario ke akompanya todos los dos kursos.”
El prezente volumen enkluye ademas 31 tekstos varios, para la kontinuasién auténoma del estudio de la lingua,
‘La Bibliografia sitada aki se refiere a los dos Kursos, ke en realidad son un : solo kurso kompleto, divizado en dos para la komodité del estudiante. En este volumen ademas se topa a parte la Bibliografia de los tekstos aneksados.
2 a A ee ee a a
- En terminando mi ovra, kero fengrasiar de muevo al Doktor Maurice
‘Roumani, shefe del “Sentro de Erensia del Djudaizmo Espanyol a nombre . de Yehiel Eliachar”, ke me enkorajé i me dio la manera de publikar este livro, i al artista Benzi6n Nahmias, ke me permetié de dekorar este volumen kon algunos de sus desenes.
Kero rengrasiar ademas de todo mi korasén a Davide Hodara de Milano ia La Autoridad Nasionala del Ladino i su Kultura, ke dieron a mi ovra sus endispensable ayudo finansiario.
I grasias a todos mis elevos, ke van metiendo kada anyo a la prova kon sukseso mi sistema de ensenyansa.
Yerushalayim, 20,1.1999 ; Matilda Koén-Sarano
' Matilda Koén-Sarano, Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes, Merkaz Eliachar, Universidad Ben-Gurion en el Negev, 1999.
? Matilda Koén-Sarano - Maymon Benchimol, Vokabulario de Djudeo-Espanyol (Ladino) Ebreo; Ebreo - Djudeo-Espanyol (Ladino), Merkaz Eliachar, Universidad Ben-Gurion
en el Negev, 1999. :
x
eka
Introduction
The present book, which contains my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Advanced Students, is the continuation of my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Beginners.’
It is essential, at least for the student who does not know the language, to have also the Vocabulary that accompanies the two courses.”
The present volume includes, in addition, thirty-one different texts for the continued independent study of the language.
The Bibliography presented here applies to the-two Courses, which are in reality one single complete course divided in two for the convenience of the student. In this volume there is also a separate Bibliography for the appended texts.
fee oe eof aoe oe aff oo oe aka ooo ee eae
Upon finishing my work, I want to thank again Dr. Maurice Roumani, Head of the J. R
; Elyachar Center for Studies in Sephardi Heritage, named for J. R. Elyachar, who encouraged me and gave me the means to publish this book, and the artist Benzién Nahmias, who gave me permission to decorate this volume with some of his drawings.
Tn addition, I want to thank with all my heart Davide Hodara of Milan and The National Authority for Ladino and_ its Calsars, who gave to my work their indispensable financial support.
Thanks, also, to all my students, who continue to test my system of aliang with success every year.
Jerusalem, January 20, 1999 Matilda Koén-Sarano
‘Matilda Koén-Sarano, Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Beginners, Elyachar Center, Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002. ‘
Matilda Koén-Sarano — Maymon Benchimol, Vocabulary of Judeo-Spanish (Latlina)- ‘Hebrew — Hebrew- Judeo-Spanish (Ladino), Elyachar Center, Ben Gurion University of the Negev, 1999.
eee |
Un rengrasiamiento mas
En kitando la edisién de este livro en djudeo-espanyol (ladino) i inglés, kero
rengrasiar de todo mi korasén a la Prof Gloria J. Ascher, ke ambeza el djudeo- | espanyol en la Universidad de Tufts (U. S. A), ke izo la traduksi6n al inglés kon | kompetensia, dedikasién i amor. Sin su lavoro konstante j dezenteresado este livro, ke
es el primer livro de estudio del djudeo-espanyol en inglés, no iva a salir nunka ala luz.
,
Yerushalayim, 25.6.2002 Matilda Koén-Sarano
ie Pane EER SONNY ACODER CORE NNO
‘ a aes el * REG a ue
Eo CRN ee 2 eo
) I ay
+ \ooen:
2 of
si eT
ONS
COO TOR ose ele oe
One further acknowledgment
Upon the publication of this book in Judeo-Spanish (Ladino) and English, I wish to thank with all my heart Prof. Gloria J. Ascher, teacher of Judeo-Spanish at Tufts University (U.S.A.), who prepared the translation into English with competence, dedication and love. Without her constant and faithful labor this book, which is the first Judeo-Spanish textbook in English, would never have been published,
Jerusalem, June 25, 2002 a of Matilda Koén-Sarano
Note:
Regarding the layout of this book, it should be taken into account that the English translations have been pasted directly on top of the sections that appeared originally in Hebrew, with the exception of the vocabulary, to which the English was added by hand. This was done in order to expedite the publication of this English edition and to preserve the character of the original.
LAS LISIONES
THE LESSONS
- Sie aR erga : :
ite Mae ee cei es Boe ee oe SEG a,
_Lisién No. 1 28m a ry Lesson No. 1
Verbos ke ekspresan la nesesidad
Verbs that express necessity
dever=devo devia duvi devré deviendp "to have to, be obligated to; should, ought
(present, imperfect, simple past, future, gerund)
se deve (impersonal) sedevia seduvo se devrd should, benecessary, have to
(present, imperfect, simple past, future) : |
Exemplos:
1. Se deve azer muncha atansién antes de aviar.
2. No se deven dizir estas kozas delantre de las kriaturas.
4, No se deve pensar siempre al mal en la vida.
- Kale = kare (impersonal) kalia = karia have to, be obligated to 1. Kale (kare) ke yo vayga a merkar pan, porke no ay mas.
.2. Kale (kare) ke sientas a tu mama.
"3. Kale (kare) ke eyos mos digan la verdad.
4, Kale (kare) ke eya se vista de roz.
5. Kale (kare) aviado avagariko.
6. Kale (kare) aprontado a komer para shabat.
\
tener menester (o demenester) tengo tenia tuvi _ tendré
; to need
1. Yo tengo menester de un kilo de arina, para azer tortas para shabat.
2. Ta tienes menester de una buena mosa, ke te:spondje la kaza.
3, Eyos tienen menester de un diksionario de ladino.:
4. Mozotros tenemos menester de un kuchiyo ke korte bien. . 5. Grasias, no tengo demenester de nada.
6. Dime si tienes demenester de ayudo.
7. Kualo tienes demenester para {a fiesta de amanyana?
Modo Indikativo
Tener
Pasado semple . F uturo
Exemplos:
. 1. Yo tuvi menester de azer una operasidn.
2. Td tuvites menester de un fostén muevo.
3. Eya tuvo menester de ir al merkado.
4. Vozotros tuvitesh menester de trokar el frijider.
5. El tendrd menester de trokar su ot6.
6. Mozotros tendremos menester de una milizina del estranjero.
7. Eyas tendran menester de muncha pasensia.
Ay menester aviam. uvom. avram. it ismecessary
(impersonal)
Es menester era m. fue m. serdm. it is necessary
\,
Exemplos:
1. No ay menester ke grites tanto!
2. Es menester de saver munchas linguas en la vida.
Esnesesario (impersonal) eran. fuen. seéran._ itis necessary
Exemplos:
1. Te diré la verdad, si serd nesesario,
2. Me trusho lo ke era nesesario para la fiesta.
Refranes
1. Kale sembrar para rekoltar,
2, El menester trae a la puerta del inimigo,
3. El ke tiene kuatro i gasta sinko no tiene menester de bolsa.
Vokabulario
0 Neal ,
rekoltar = arrekojercoleeck
trae (traer): poloov
puerta (f) sembrar = eénsembrar ~ inimigo/a gasta (gastar) bolsa (f°Ko pow -: ites y edta
Lektura
Un kuento
“Mushiko kon lo de detras”
*{e@iegs nd’avia de ser de un riko, ke tomé un dishiplo, ke se yamava ed Mushiko, i en tomandolo a su servisio le ekspliké: “Ke sepas ke kale a3 ‘ ke estés todo el tiempo a mi dispozisién, i ke kuando yo tevoa
demandar alguna koza, kale ke entiendas bien lo ke kero del mas chiko rémez, i
ke lo agas siempre kon le de detris. Por exemplo: si kero bever, me vas a traer el bokal i la kupa; si kero fumar, kale ke me traygas los sigarros, los espirtos je}
sandrié; si kero salit, me vas a traer ef palto, el chapeoiel bastén,ivas ayamar la karrosa. I ansina todo lo ke te vo a demandar!” :
Tansina fue, Ma un dfa la mujer del patrén se izo mala, i él dishoa Mushiko:
“Va a yamar al doktor, ke mi mujer estd mala!”. I Mushiko se fue ibolté después . de un poko, i detrds de él empesaron a entrar no sdlo el doktor, maiun haham,
un otro ombre deskonosido, i... ina ermoza mujer!
El patron se ked6é estoriado i le demandé al dishiplo: “Ken es esta toda djente?", i Mushiko ‘le respondié: “Mi sinyor, él me dize siempre: Mushiko ...
kon lo de detrast Por esto, kon el doktor, trushi al haham, en kavzo ke la sinyora se muera, I, después del haham, se kere enterrada, i por esto trushi al enterrador. I, kuando ya se enterré, siguro ke el sinyor va kerer tomar a otra
mujer. I por esto yo ya'se la trushi}” :
5 Xontado por PERLA STEIN ~ 1982
(del Livro "Kuentos")
d’aviade ser _— dishiplo (m) Servisio (m) eksplik6 (eksplikery
‘guee, Win 0 amg, ee sacri e Rah,
dispozisién (f) entiendas (entender) bokal(m
On N ewes Know Perporn.e yon bows waa enrlowal, Foe | pitehov fumar sigarros (m.) espirtos (m) sandrié (m)
Xo Dmske AYRE mover er rah.
palto m) bastén(m) ‘karrosa (€) patron (m. Loy
oak Wa PMing irk, ALoDDXKAR 2, monkey,
bolté (otter) empesaron (empesar) entrar k, deskonosido/a
Twhunwed : ane : o Whey pr iehiags
kedd (cedar) - estoriado/a trushi tract) en kavzo
Recor woe deconghe Mn Cab
se muera (murirse) enterrador(m.) siguro rémez (m)
Pirovld 0% Andlenta Kev Awneby U
5
Konversasién
A la Posta
: engo menester de it a la Posta. Ayer yo tuvi de ir a la Posta.
é Me puedes dizir ande se topa? Te diré yo onde se topa.
BYa te yevo yo. Yo también kale ke
vaya. Kero mandar un telégrafo a mig 4 suvrino David, ke se est kazando-enNew York.
El tenia de mandar una letra urjente.
Mandale un bilieto de augurios.
fa No puedes mandario por telefon? . Es mijor ke le mandes un chek enf
dolares, “|
Mi tio koleksiona timbros de Israel.
Ayer resivi un paketo de la parte de mi ermano, ke esté en Roma.
@ Si, ya puedo, ma kero ir a merkar la}
sYo tengo de mandar unos kuantos f livros a mi tio, en Paris.
Kualo.avia adientro del paketo?
Kale echo muncha atansién, en§
avriéndolo, si no se konose ken lo}
mandé. Puede kontener una bomba!
Mandaselos por mar, porké por avion te va a kostar muy karo.
Yo kero merkar anvelopes i kartas § postales, para ke se topen.
\
Me: desplaze, no mos kedaron mas
anvelopes kon timbro. Ven§
amanyana.
Vokabulario
se topa (toparse la Posta ¢¢ eVO (yevar) telégrafo (
wa Qoiaced hows eee EA dug petaprayh
mandarlo (mandar) seria) , timbros «m) anvelopes (m)
to Ata ve ALY, Anh Aur quvelones
kartas postales (f) urjente(m,f) bilieto qm) augurios (m.)
ortconds | Mv Une : Cores Wren
chek mn) koleksiona' (koleksionar) TSiVi (resivir) - ° atansién (£)
check botteetn Necayed PM mye
avriéndolo (vir) se konose (konoser) kontener . bomba ¢)
Gheamme AU ; AA Kmown © Ko Cowl oan frye
me desplaze (desplazer) paketo=pakieto my diré diz) parte «)
Yon hoary . Boeke : edt jes owe
6
ica) Fae Sec
Una poezia
La letra
Hun dia arrekojendo Una letra vieja i amariya, Me mitf leyendo
En de la mar Ja oriya.
Vino el viento me tomé
De la mano el papel ilo yevé . Primero alto a las nuves,
| supité abasho a las olas lo arimé.
Las palavras se fizieron kanto De amor i dezesperasién
Me disheron ke me kijites tanto
| no aguantavas la separasidn.
Mirf akel papel viejo i amariyo Ke la mar se lo tomava,
| pensf a kuando te devolvé el aniyo ala djoventud ke no tornava. _ Ken save agora si estas i onde?
Si sdlo dizirte pudfa
Ke lo regreti de entonses noche i dfa!
Perd onde stas? Onde?
SARA YOHAY - 1991
Refranes .
Ll: De'boka en boka va fin a Roma.
2. Antes ke kazes mira lo ke azes.
Vokabulario
ean rica!
arrekojer: leer = meldar oriya (£) viento = ayre (m3 |
Ko totlec’ Ap hu gina ; oe |
; olas i
fois sees! acne” |
fizieron = izieron @zer) dezesperasién (r) ldjites (kerer) soparesionG) () '
BE come Aaeytoury overly Atpanatobw, b—
miri (mirar) aniyo (m) pudia = podia (poder) regreti (regretar) i:
Cgokeo\ Twp honky nepreld Boy
Demandas
1, Ande me meti a meldar Ia leira vieja i amariya?
2. Ande arimé el ayre esta letra?
3. Kualo me disheron las palavras de esta letra?
cee 4. A kualo pensf, mirando el papel viejo iamariyo?
5. Kualo kerfa dizirte agora?:
Lektura
“Novedades del mundo djudio"
La Posta de Uruguay kit6 un timbro, afin de markar los ochenta anyos de la vida komunitaria djudfa en este paiz.
En una seremonia ke tuvo lugar en esta okazién en el edifisio de la komunidad djudia de Uruguay, el Komité Sentral Israeli en este paiz prezenté el muevo timbro, del kual fueron vendidos enyelppes kon timbros seyados de la primera emisién.
En este mizmo kuadro fue inaugurada la muestra filatélika;
kuatro mil anyos de istoria djudfa através de la filatelfa,
| bazada sovre dos koleksiones. La una de eyas tiene por
tema el Antiguo Testamento, fa relijién djudia, la istoria _ djudia asta el 1932, los anyos trajikos, la kolonizasién de
Erets Israel, el Estado de Israel i personalidades de la istoria djudia. La otra koleksién trata de los autores i de los.
livros klasikos de Israel. .
Enrejistrado del programa de ZELDA OVADIA
“Novedades del mundo djudié" de la Seksién de djudeo-espanyol de "Kol Israel" — 1996
Vokabulario
Kité (citar)
ane
seremonia (£) Lev roy
sentral (m.,£) aeewtnaR
inaugurada/o
AMOMOENALLS bazada/o Bars oy
trajikos/as Koadce
Klasikos/as aye pastel (m)
porshy :
afin de
Me praev Kp
okazién (f) O-Cearryw prezentd (prezentar) Arereubead, muestra (f)
owy tema (m.) dubyecr
kolonizasién (£)
alow Kow
trata (tratar) baba (£)
Hower
markar do monk
edifisio (m) Rrwl dine
seyados (mf) portwankew
filatélika/o phveateer
a ey (£) neeeyiqw
meee
istoria (£) Rirateny
piza (pizar)
step
Refranes
H 1. Topards el djudié ande no lo ensembras.
H 2. Djudié ke no ayuda a otro djudié no ay.
4 3. Buen djidié kome en shabat pastel de kezo i guevo de. baba.
a 4. El djidié no piza en tavla rota.
=
aN ee ee Z Te, Ae Sy
Ff
RSpersonalidades (2) Orromarty fey
komunitaria/o Aor’,
Komité m) Commnrree emigién (£) And.
através deBrosgly
Antiguo Testamento (m) OL Tirta tul autores (m)
Axton novedades (£)
MEWA
tavla ()
Poanl
Lision No.2 . Lesson No. 2
Los pronombres personales komplementos
Direct and Indirect Object (Personal) Pronouns
Direktos Direct Indirektos Indirect
me
te lo, la mos vos los, las
Komo se uzan? -— : How are they used?
A. Kuando dos verbos vienen endjuntos i el sigundo esté al djerundio o al infinitivo, el komplemento puede vinir antes o después de los dos verbos.
Si viene después, viene apegado al verbo.
A. When two verbs are used together and the second is in the form of the gerund or the infinitive, the direct or indirect object pronoun may come before or after the two verbs. If it comes after, it is attached to the (second) verb.
Exemplos:
\
direkto direct direkto § 1. Lo esté peynando (a
direct { David). amanyana demanyana.
LP Est6 peynandolo. 2. Iremos a toparlos 7
amanyana demanyana.
indirekto | 3. Me vinieron’a dar un § indirect regalo.
indirekto ” estas
indirect
3. Ta le
respondiendo (a Alberto)
8 4. Estds respondiéndole. 4. Vinieron a darme un§
regalo. A
10
1. Los iremos a topar§
i
B. En el imperativo afirmativo el komplemento viene después del verbo i apegado a él
B. Inthe affirmative (positive) imperative the direct or indirect object pronoun comes after
the verb and is attached to it. ;
Exemplos: |
1. Dame un poko de agua.
2. Dale la mano.
3. Témate una vakansa.
4, Dimos la verda.
5. Kéntales todo lo ke saves.
C. En todos los otros kavzos el komplemento viene antes del verbo.
C. Inall other cases the direct or indirect object pronoun comes before the verb.. - -
Exemplos:
1. Kualo le dishites?
2. No le kontimos nada.
3. Yo les avif de ti.
4, Mozotros la veremos amanyana.
5. Eya me traeré el livro asta kaza.
Refranes
1. No me yores prove, yérame solo.
2. Mas vale un azno ke me yeve, ke un kavayo ke me eche..
3. Riyendo i yorando alkansa la mujer lo ke kere.
apt
Q
iu
Lektura
Un kuento
Djoha il’arina
ehh 283 e disho la madre a Djoha: “Toma este sako de trigo, i yevatelo al
=, mulino.” Djohd se lo kargé a la spalda kon muncha difikolté porké estava muy pezgado, i se lo yevé al mulino.
Kuando ya se lo molieron, Djohd, ke estava muerto kansado, prové a alevantar el sako i vido ke no tinfa mas fuersa. En akel punto empesé un ayriziko. Vazié Djohd el sako de arina en basho, i disho al ayre: “Ayre, yévate esta arina!",ise bolté a kaza.
Kuando entré de la puerta, le demandé la madre: “Djoh4, mulites el trigo?” ;
“Si!” le respondid Djoh4.
“T onde esta l’arina?” le demands la madre.
“Komo?" disho Djohé, “No vino deynda? Se la dial ayre ile dishi ie la trayga akaza. Ya kalia ke arivara antes de mi!”
- Tansf kedé la dicha: “Ayre, yévate esta arina!”, ke se uza asta agora, kuando
se da a azer una koza a alguno, saviendo muy bien ke no la va azer! : : | Kontado por DIANA.SARANO — 1983
Vokabulario
sako (m.) : trigo (m) muli mn.
peak pack nda. Wee : :
se kargé (kargarse) pezgado/a - moliero: er)
Lo-nsedy Rea Gown ae
kansado/a fuersa () vazio (vaziar)
Kine . Ata ews Cmp led
trayga (traer) dicha bial (yevarse)
Aon’ AON betcanye
: oe UZa (uzar) saviendo (saver) alguno/; a
An Nye Kinase Wang Aor tow?
See
12 =
La Beraha | de después de komer
Ya komimos i bevimos ial Dio Baruht lo bindishimos
ke mos da i mos dara pan para komer panyos para vistir
| anyos munchos kon sanedad para bivir
siempre mijor nunka peor.
Ke mos biva el ganador.
El Padre grande embia a los.chikos.
Baruh Ashem Leolam
* Amén.
Una kantiga
Vokabulario
bindishimos (bindizir) we &PMned
dara (dar) | + |
wee fave . |
panyos (m.) '
clothe
vistir jo WeOw
sanedad (£)
pes brk, ;
bivir ; : |
fo UR ‘4
ganador (m.)
BAL RL itv (wage
embia (embiar) @@™4tv)
Avra |
LA VIDA DO POR EL RAKi*
Kantiga umoristika
(Oriente) La vida do por el raki
No puedo.yo desharlo De bever nunka me arti De tanto amarlo
Kuando esta en el baril No avlo yo del todo
Kuando me ago kior kandil Me kaygo en el lodo
El mos aze divorsiar Kazamientos de oros La vida mos aze pasar Kon rizas i kon yoros
Kuando me vo a viajar ‘ El pasa por mi boka
El me aze alegrar Empeso a baylar polka
13
Me sierito yo ijo varon Me siento yo primario Sin tener liras en el kashon Me siento milionario De mi mujer me vo spartir Del raki no me sparto Me komo todas las pards D%l solo yo me arto La vida do por el raki No puedo yo desharlo De bever nunka me arti De tanto amarlo
(de “Vini kantaremos”)
Vokabulario | .
taki (mn) desharlo « .
voles Coaye ie reve ab ay nt yi ame {ull
del todo me kaygo (kayerse) pliers :
ak oh. q tole ; fo ‘Be Acvorclas i
pasar TIZAS (£) ? pa ped : ; Po
eo a> ee mode. hey r
polka (€) primario/a ike (m)
potkea - Miaka ok, Ang wey
spartir’ umoristika/o varon (m) !
ke pplrt : Jumarows . Nak pour
El verbo azer (irregolar) The Verb azer (irregular)
Modo Indikativo Indicative Mood Modo Imperativo
Imperative Mood |
Imperfect
’ Exemplos:
1. TG azes presto a aviar!
2. Mozotros azemos kada dia sinko kilometros a: pie.
3, Eyos azen siempre lo ke tienen de azer.
4, Eya-azia la parte de la madre en la piesa de la eskola.
5. Mozotros aziamos siempre lo ke kiriamos.
6. Izites muy bien a dizir esto!
7. Deké izitesh esto?
8. Yo aré lo ke podré.
9. Amanyana ara luvia.
10. Aze lo ke keres!
" Hf Bueno, le do mi nombre: Alberto S.
Konversasion Al otel
@Est6 bushkando un buen otel en@ * Ay buenos oteles en Firenze?
7 g Los presios estan a las estreas.
lj De kuantas estreas lo keres?
: grandes.
8 Kuatro ya me abastan, ma lo kero kon @ vista sovre el rio.
ff Yo te puedo dar un nombre: “Albergo §
: Nuovo". Toma i su numeré de telefon. &
: Puedes prenotar una kamareta por §
telefon. A *Este numero es viejo.
a Dame el muevo. ; f Telefonaré de vista al otel.
c Este otel esta serka de la eglisia ;
(kilisia). , an.
Una prenotasién no kosta nada.
@ Grasias. Lo aré imediatamente.
Ald, “Albergo Nuovo"?
a Avio kon el responsable?
4 * Yo esté avlando por telefén.
Yo esté para avlar por telefén.
Si, sinyor! H Yo avli ayer por telefén.
Kero prenotar una kamareta para Yo avlava kada dia por telefon kon§
dos, kon salén i banyo para el 25 de § djulio préksimo. Est6 aviando de Tel- § a Aviv.
mi padre.
Yo avlaré después por telefon.
kon el patrén del otel.
; Por kuanto tiempo, sinyor? a * La kamareta es bastante kara.
@ Por una semana. Kuanto es? @ La kamareta es muy barata.
@ Son 200 dolares por noche, sinyor. Estos presios son normales.
as italianas.
g Muy bien. Ya se la prenotf.
d Buenos dfas. Yo sé Alberto S. []* Alberto S. arivé a Firenze kon suf
E Prenotf una kamareta para dos deg :
B Tel-Aviv.
mujer Roza.
E Ya esta pronta, sinyor. Sdlo ke no la Los dos yegaron derechamente’ del :
fj tenemos kon salén. H acroporto.
H * No es un buen empesijo!
15
q* En la kamareta ay dos ventanas : ;
BSe puede pagar en dolares o en liras g.
ss : en
=
a kamareta.
No tiene ni banyo. Perd tiene dush.
H Me desplaze, sinyor, las ke tienen la dvista sovre el rfo estén todas§
BEsto me desplaze, porké se lo prometi a mi mujer... ma a lo manko §
4 amata. -
ay la televizion?
Si, sinyor. Todas muestras kamaretas tienen la televizion. . Aki dan el dezayuno la demanyana?
Es el dezayuno kontinental?
a Si, sinyor. Tome la yave.
gMe dé, por plazer, dos kuviertas i dos kavesales mas.
|"La pasensia es la madre de la a sensia",
H Bueno, ma kero ke tenga vista sovre@ En viaje uno deve adaptarse a las i
i sirkonstansias.
@ * Las kamaretas kon vista son pokas. E Las otras kamaretas son mas®
spasiozas.
a La televizidn no manka.
Me ambeze komo se ensiende i se
La de mi kamareta est4 bozeada.
* El dezayuno kontinental es echo de § pan, manteka i miel o konfitura kon}
kavé kon leche,
#* En el otel no aze frio, porké ay i kalefaksién (kalorifer).
* En el banyo ay shavén, shampo iff.
papel de tualet, ravajas i tavajikas.
Los topara en. el almario de sug
Munchas grasias.
gSi el sinyor kere komer aki a lag
& mediodia:.. ay aki un restorante.
@ No, grasias, mozotros vamos a komer
H pishkados, salatas i vinos italianos i#
a fransezes.
d Buen apetito!
Hq afuera es i q est
16
* Tenemos makarrones, kames, §
Traduizir al ladino:
so PN Dw SF YW NH =
| eel cent eel
oon DO NY BF Oo Ue
_ Refranes .
1. Ken madruga dezayuna.
2. Pasteliko i banyo no mos manken todo el anyo.
3. Barrena de kavesal aze muncho mal.
4, Tres kozas son de murir, asperar i no vinir, meter la meza i no komer, azer la kama i no durmir. ’
ee Oe SEE Ze SES ee
Translate into Ladino:
Ineed anew black handbag. adovkgeivexiinidusgvaievaW es (eicuegdes consedessbeahieesd They have to leave for Paris the coming week. ...
Thave to trade in (= “change”) my Car. ooo... icc cess esses cen eee - Give us your (=the) hand, 2... ee ee cee cee cee ces ces eee cee cesses ena eeeteseees
Tell (Kontar) us the truth. 20.0. e ec cece cee ceeces ce ce see eeeateseeaeens What did you tell him? ...
He sold her his house, . ieahieeeecetoebes Why did you answer him like that? ..
Take (p/.) a month’s (=a month el vacation. ..., . They do what they can. .
, Give us time fo think. .. beceidatie’s
. What did you do last month in London? .. sides . Did the teacher really (es ke ...) give you Oo * alesson rie ie . Please buy me a book of stories in Ladino, ... 0.0... 20. ce ccc cectee see eens
. Sing (pl) us asong in Ladino, 0.0.02... ..ccccscesescsssse vee see ceueersnsensenss
17
Lisién No. 3
Los pronombres (personales komplementos indirektos) prepozisionales
The Prepositional Pronouns
(Personal Pronouns as Objects of Prepositions)
2 de en
sovre él, eya, sf
por mozotros (as)
para ao vozotros (as) vos
kon eyos, eyas, sf
ande, onde sin
La Serena
konmigo ae ;
kontigo = (forma antika) | Dame la mano palomba.
Para suvir al tu nido.
Maldicha ke durmes sola.
\ Vengo a durmir kontigo.
Exemplos:
1. Para ken son estas flores? Son para ti.
2. Roza vendra amanyana ande mozotros.
3. Puedo aviar un punto kon vozotros?
4, El gato se lava de sf para sf.
5. Vash a partir sin eyos?
6. A ti te plaze muncho meldar.
7. Este regalo es para él.
8. Eya no puede bivir sin él. :
9. No mos ked6é un buen rekordo de eya. , 10. Toda la lavor kay6 sovre mozotros.
18
Lesson No. 3
Una poezia
Deklarasién de amor
Ke m'importa de ande vienes,
Si nasites lunes, martis o viernes.
Ke m'importa ken sos, *
Si namorates kon uno o kon dos.
Ke m'importa si te yamas Marfa o Estrea, Para mi, en mis ojos té briyas mas ke eyas.
Ke m'importa si tienes padre i madre,
Yo para ti seré tu padre i tu madre.
Ke m'importa si sos kantadera o baylarina, Si tienes la talia godra o fina,
Td para mi serds mi reyna.
Ke m'importa la kolor de tus kaveyos, Yo kumpliré todos tus dezeos.
Ke m'importa si la noche esta klara o oskura, TU a mi lado estards siempre segura.
Ke m'importa si vienes de Parfs o Buenos Aires, Yo te daré bezos a miliares.
Ke m'importa lo ke pensan la djente, Yo kaminaré a tu lado alta la frente.
Ke m'importa tu edad, Lo ke yo kero es tu felisidad.
Lo.ke yo kero, mi kerida, Es atar kon ti mi vida.
ISSAHAR AVZARADEL — 16.8.1995
19
Vokabulario
m'importa (niportar) Tamorates (namorar) Nasites (naser) Vienes (vinix)
AE poten ko Mme You made Love. yOu wene HWM ol Come
briyas (briyar) kantadera (£) baylarina (f) talia (f)
Yow Mune Mer8ev Rano Wow
fina/o . reyna (f) kumpliré (cumpli) dezeos(m) - -
dime drbeoake, Natt ») wee Puen Anny ,
oskura/o ~ Jado qm) segura/o ' -bezos mm) 7
Aan pele ACW KOA
miliares (m) pensan (pensar) kaminaré (kaminary alta/
Mhousands Rey phi Dwree wale tuyh
frente (£) edad (£) felisidad (£) atar ‘ :
Ryread Ae Poppome — Ao fe
kerer = to love, to like kerer bien = to love, to like, to be fondof -
Refranes
fl 1. Ken bien se kere en poko lugar kave.
: 2. Kazar kon amor, bivir kon dolor.
f 3. Ya vino mi amigo, ke lo kero mas de mi marido.
4. Ken kere a la kol, kere. i al derredor.
\
Vokabulario eh 3 ;
: nee (m) , Kave (kaver) . dolor (¢) Vino (vinir)
Antecg 7 Jom COMES
‘kol () . derredor (m) amigo/a kero kerer) ;
podtose Adon aunaiings Dried 1) want, *) eke" fove
‘Kompletar kon Ia palavra mankante:. Canis with the missing word: Ds
1, Kuando te enkontrates... 61? :
2... mime agrada muncho Ia muzika. ; i .
is, : 3. El tiene muncho deskarinyo ... eya. .
| 4,Eyase trusho... sila kumida.
5. Toda la responsabilidad esta... él,
6, No avia lugar .... mien el otd, . 7. Ven ... mozotros a Tel-Aviv!
8, No partdsh ... eyal
9... mozotras no mos enteresa lo ke pensas 1, 10, ... vozotros aremos todo Io posible.
aca
Vokabulario
vary £8 (enkontra) muzika (¢) pate deskarinyo negra. (m.) ip Brean ed | respons a (£) par (partir) enteresa (enteresar) ~ posible mm.£)
prem > pow Pee.
ie Lektura an :
Un kuento |
La taka
% pariyo, i el shastre le disho: ‘Te la vo azer ansina i ansina ... muy ermoza por los moadim!”
Vino él, disho: “Sies ansina, me puedes azer dos?”
Disho el shastre: ‘‘Bueno! Vo penar un poko i vo ver si van a salir dos.”
Kuando uy6é el ombre ke ya van a salir dos, disho entre si: ‘Puede ser ke pueden salir tres!”, ile disho al shastre: “Azeme tres!"
Kuando el shastre le disho: “Si”, le disho él: “A! Si ya me vas a kitar tres, kitame i kuatro!”
Disho el shastre: “‘D’akodro!”
Se fue el ombre en kaza,.i después de dos, tres dias bolté onde el shastre. I kualo ke veyga? El shastre le izo kuatro takeykas para la kavesa del gayo!
Se keshé el ombre, ile disho: Ke izites?!"
Le respondié el shastre: “Ezvanesido! Komo te kuadré de demandarme ke te aga kuatro takas de este pisiko de panyo?!”"
Eo e fue uno a kuzirse una taka. Le trusho a] shastre un pedaso de ie ;
Kontado por ESTER ELAZAR — 1985
oy (de "Kuentos") : ,
21
Vokabulario
taka (£) pedaso (m.) kuzirse an
Koppade pre ah have Aww on
moadim (m.) enar” ¥ uyd = oy6 (uyir=oyir)
betas fel wi Dard re rome OWE Reand/
AME (kitar) ltd (ottar) vey ga (ver) takeyk:
AU Lore we& ae dees -e, ett Wee Ment ie pol gayo (m) s avesa (f) ‘ se kesh ren (kesh i beans ae
ezvanesido/a Pisilep (m) . trusho ¢rayer) ansina
poy Meu Belede purer frouphy pin. KOir Mery
El verbo poder (irregolar) The Verb poder (irregular)
Modo Indikativo Indicative Mood
podré podras* *
pudi
pudites pudo
pudimos (podimos) podia (pudtay
podias podia podiamos podiash podian
podra podremos podrésh podraén puditesh (poditesh)
pudieron (podieron)
Exemplos:
1. Puedes darme una kupa de agua?
2. No podemos azer otro ke darle razén.
3. Ken podia saver esto?
4, Kerer no es siempre poder.
5. No pudi salir, porké avia muncha luvia.
6. Azé todo lo ke podésh. :
7, Demandaldes si podran vinir a komer ande mozotros.
22
Imperative Mood °
puede
podé
Modo Imperativo'
——
Traduizir al inglés
1. Est6 muy kansado. Ya no puedo mas!
2. Demanda a tu mama si puede darte un poko de dinero.
3. Eya no podfa ir al merkado kada semana.
4. No podemos darte razén.
5. El no pudo azer nada para ayudarme.
6. Si podré, vendré a tu fiesta.
7. Eyas no pueden saver la verdad.
8. Vozotros no podésh dizirmos esto.
9. Podiash komer todo. Era todo para vozotros.
10. Izimos todo lo ke pudimos
‘Trokar los tiempos de los verbos
Translate into English
Change the tenses of the verbs
Konversasién En lavanderta
f Biahed ie Kualo ane el sinyor?
i Kero dar a lavar este vistido.
i Muy bien. Me lo deshe i venga entro dos dias.
e No me lo puede azer para oy mizmo?
J No, me desplaze. Para oy no podemos.
8 Bueno. Le desho i el empermeable. :
# Esto toma mas tiempo.
Kuanto tiempo? Lo tengo demenester urjentemente.
8 Esto toma una semana.
No, no lo vo a deshar agora. Ma kero ke me dé uti (estire) dos §
| kamizas i tres rizas. .
@ Bueno, mo las deshe aki.
: | Tengo de lavar i kalsas, bragas i kamizikas.
a No, sinyor, esta blankerla mozotros no la lavamos.
q Bueno, kuanto es en todo?
p Trenta shekel. Pagara kuando tomara la ropa atras.
El] lavado de un tiempo
Al tiempo no avian makinas de favar. El lavado era una lavor muy pezgada para la patrona de kaza, mizmo si tinfa mosa. | si no la tinfa todo kafa sovre
eya.
El lavado se devia antes buyir kon shavén i siniza.
Después se fregava sovre una tavla echa
ekspresamente para esto, adientro de una grande payla. Después se enshaguava i se esprimia bien, para kitarle toda la agua. Las kamizas i las savands se enkolavan kon el amidén, para ke kedaran bien estiradas. A la fin, el lavado se espandia afuera, si avia lugar, o si no,se enkolgava adientro de kaza,
un poko a la vez.
Fl dfa del lavado era un dfa muy difisil, por esto se aprontava una kumida fasil: avas i arroz.
Si avfa en kaza una kriatura ke podfa deranjar, la se mandava ande la vizina, diziéndole: "Va, dile ke te
dé un poko de tenemakd (otur burda o alikobeni)
para mi!"
La vizina ya entendfa i dentenfa ayé a la kriatura lo mas posible, embelekandola en mil maneras.
\
tenemaka = Teneme aké = Keep me here,
otur burda = (in Turkish) alikobeni (alikoy beni) = (in Turkish) = as above
Sa
eae
lavar
xo wane
entro Aw dé uti (dar utiy plowed
kalsas (; 2
ches y tock
blankeria (£) OW pezgado/a
ara uyir .
fo bil
tavla (£)
fot esprimi{a (esprimir)
Ameeerel
enkolgava (enkolgar) Dumy
entendia (entender)
/ ‘onal.
dile Gizir) tebe Lev
Vokabulario
vistido qm) Pee
Guberméable (@) warer pnoo kamizas (£) Mund bragas (f) HOMEY
Topa (£)
/ j
haan duly le He
siniza (f)
eA
payla (f)
bon&e savanas (£)
Aneel,
se aprontava (aprontar)
VO pnrepores, dentenfa (dentener)
eta
posible m, £)
Jor ee.
venga (vinir)
Ahortbol /CoM8,
jentemente
wen wih
rizas ®, nthe bs kamizikas om
Manolera bury
atras
Poort
juasch, Atwouk pink
fregava (fregar) yuu enshaguava (enshaguar) nw
espandia (espandir)
deranjar , .
io yaa
mandava (mandat)
A embelekandola (embetekar)
inf Vock camp, hey Aun
26