• No se han encontrado resultados

_ KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO)

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "_ KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO)"

Copied!
194
0
0

Texto completo

(1)

Matilda Koén-Sarano

_ KURSO DE DJUDEO-ESPANYOL (LADINO) —

para ADELANTADOS

COURSE IN JUDEO-SPANISH (LADINO) FOR ADVANCED STUDENTS

Traduizido al inglés por Translated into English by

GLORIA J. ASCHER

<

Re

rs! ‘

es

Wekeedleys

A a

The J. R. Elyachar Center

Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002 Beer Sheva - Israel

(2)

This book was published through the generous contribution and the support of

Mr. DAVIDE HODARA, Milan,

THE NATIONAL AUTHORITY FOR LADINO AND ITS CULTURE, Jerusalem,

and the LADINO PRESERVATION COUNCIL/

THE FOUNDATION FOR THE ADVANCEMENT OF SEPHARDIC STUDIES AND CULTURE, New York

No se puede kopiar este livro o partes de él en dinguna manera i kon dingim mezo elektréniko 0 mekaniko

(inkluido fotokopia i komputerizasién), sin la permisién eskrita de las autoras.

RKKK

Neither this book nor any part of it may be reproduced in any form or by any electronic or mechanical means {including photocopying and computerization)

without written permission from the authors.

FERIA IAAI IATA

Cover, design and pagination: Matilda Koén-Sarano

Primera Edisién Ingleza First English Edition

2002.

© All rights reserved to Matilda Koén-Sarano, 1999 English translation © Gloria J. Ascher, 2002

Matilda Koén-Sarano: ; Gloria J. Ascher:

P.O.B. 34040 Judaic Studies, Tufts University

Jerusalem 91340, Israel : Medford, MA, 02155, U.S.A.

Tel. 972-2-6523864; Fax. 972-2-6514286 Tel. (617) 627-3442; Fax. (617) 627-3945

E-mail: [email protected] E-mail: [email protected]

(3)

Este livro es dedikado a This book is dedicated to

Davide Hodara,

grande promotor del renasimiento del great promoter of the renaissance of

djudeo-espanyol (ladino)

Judeo-Spanish (Ladino)

2

(4)
(5)

KONTENIDO

Entroduksién LAS LISIONES

Lisién No. 1

Verbos ke ekspresan la nesesidad El verbo tener, Modo Indikativo Refranes

. Un kuento: Mushiko kon lo de detras Konversasion: A la Posta

Una poezia: La letra, Sara Yohay Refranes

Lektura: “Novedades del mundo djudié”, Zelda Qvadia

Refranes: El djudioé Lisién No. 2

Los pronombres personales komplementos

Refranes

Un kuento: Djohd i l‘arina La Berahd de después de komer Una kantiga: La vida do por el raki El verbo azer, Modo Indikativo i Modo Imperativo

Konversasion: Al otel Refranes

Lisién No. 3

Los pronombres (personales komplementos indirektos)

prepozisionales ;

Una poezia: Deklarasién de amor,

Issahar Avzaradel

Refranes

Un kuento: La taka

El verbo poder, Modo Indikativo, Modo Imperativo

Konversasion: En lavanderia El lavado de un tiempo

Un kuento: Djohd lava el gato

Lisién No. 4

El “a” personal delantre del komplemento direkto Refranes

Una kantiga: Los siete ijos de Hana Un kuento: Para todo ay una eksplikasion

Verbos irregolares, Modo Indikativo, prezente

\

CIDA AMA BW 2

ad oow

11 12 13 13 14 15 18 18

19 20 22 24 25 27 28 28 28 29 30 31

TABLE OF CONTENTS Introduction

THE LESSONS

Lesson No. 1

Verbs that express necessity

TheVerb tener, Indicative Mood fs

Proverbs .

A Tale: Mushiko With What's Behind. |

Conversation: At the Post Office _ a A Song: The Letter, Sara Yohay -

Proverbs

Reading: “News from the Jewish . | World,” Zelda Ovadia

Proverbs: The Jew

Lesson No. 2

Direct and Indirect Object (Personal) Pronouns

Proverbs |

A Tale: Joha and the Flour 7

The Blessing After Meals

- A Song: I Give My Life for Raki The Verb azer, Indicative Mood and Imperative Mood

Conversation: At the Hotel Proverbs

Lesson No. 3

The Prepositional Pronouns (Personal Pronouns as Objects of Prepositions)

A Poem: Declaration of Love, Issahar.Avzaradel

Proverbs

A Tale: The Kippah The Verb poder, Indicative Mood, Imperative Mood Conversation: At the Laundry Washing Years Ago

A Tale: Joha Washes His Cat

Lesson No. 4

The Preposition “a” before the Personal Direct Object

Proverbs

A Song: The Seven Sons of Hannah ATale: For All Things There Is an Explanation

Irregular Verbs, Indicative Mood, Present

(6)

Konversasion: En libreria Lektura: Diskos i kasetas Reftanes

Una poezia: La galaksia eskuresida, Avrer Perez

Lisién No. 5

EI pronombre relativo

Reftanes Be

Una poezia: La kaza de mi chikés, Margalit Matitiahu

Una romansa: Deké yordsh, blanka ninya

EI pronombre relativo (forma kultivada)

Koriversasion: En banka Reftanes: Las pards

Dos kuentos: Dime kon ken vas, te diré ken sos; La fuersa del djudié

Lisién No. 6

El Partisipio

El pasado kompozado del Modo Indikativo

Una poezia: De mi madre_a mis ermanos, Sara Yohay

Refranes

Nombres i adjektivos derivantes del verbo: el Partisipio prezente

Un kuento: Kada uno en lo suyo Una kantiga: Durme, durme, mi andjeliko

Konversasién: Al jardino zooldjiko Lisién No. 7

Uzos del “se”

La forma impersonal La forma refleksiva Un kuento: “Adam var!”

Un kuento: El haham i el papds Refranes

Una kantiga: A, sinyora novia Un kuento: Kuento fasil — Konversasion: En shabat Un kante: Buena semana Ekspresiones

Lisién No. 8

El futuro irregolar, Modo Indikativo

Refranes :

Una kantiga: Durme durme, kerido ijiko

32 33 33 34-35 36 36 37 38 40.

42 43 44

46

46 47

48 49 50 52 53 54 56 56 56 56 58 61 62 62 63 64 65 67 67 67 68

Conversation: At the Bookstore Readig: C.Ds and Cassettes Proverbs :

A Poem: The Darkened Galaxy, Avner Perez

Lesson No: 5

The Relative Pronoun.

Proverbs

A Poem: The House of My Childhood, Margalit Matitiahu A Romance: Why Do You Cry, White Maiden?

The Relative Pronoun (Cultivated

Form) :

Conversation: At the Bank Proverbs: Money

Two Tales: Zell me with whom -

you go, and I'll tell you who you ial are; The Strength of the Jew

Lesson No. 6 The Past Participle

The Past Perfect of the Indicative Mood

A Poem: From My Mother to My Brothers, Sara Yohay

Proverbs

Nouns and Adjectives Derived from Verbs: The Present Participle A Tale: Each One in His World A Song: Sleep, sleep, my little angel

Conversation: At the Zoo Lesson No. 7

Uses of se

The Impersonal Form The Reflexive Form

A Tale: “There Is A Man!”

A Tale: The Rabbi & the Priest Proverbs

A Song: O Bride

A Tale: An Easy Count

Conversation: On Shabbat A Song: Good Week Expressions

Lesson No. 8

The Irregular Future, Indic. Mood Proverbs

A Song: Sleep, sleep, dear little son

(7)

El futuro anterior

Un kuento: El shamar de Djoha Konversasién: Al supermerkado ~ Las kondjunksiones mas korrientes Refranes

Un kuento: Papaz djudié

Una kantiga: Pasharo d’ermozura

Lisién No. 9

Uzos del Infinitivo Una recheta de kuzina

Una kantiga: Kantaremos a Yerushaldyim, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Refranes

La forma kauzativa

Una kantiga: Me demandas unas demandas Refranes

Un kuento: El rey i la mujer Konversasién: El tiempo libero Una romansa: El rey de Fransia

Lisién No. 10

El Modo Subjontivo

El Subjontivo de algunos verbos irregolares

Kategorias de verbos ke rijen el Subjontivo

Ekspresiones afirmativas i negativas impersonales ke rijen el Subjontivo

Un kuento: El ijo de Aleksandro el

Mogdon

El Imperativo pozitivo

Refranes ;

Una kantiga: Yo me namori d’un ayre El Imperativo negativo : Refranes

Konversasién: A /a stasion Lisién No. 11

El Modo Kondisional

El Kondisional de algunos verbos

irregolares

Konversasién: Al konserto Un kuento: Bindizir sin saver Refranes

La Kondision Ipotétika Uzo del Modo Indikativo Una poezia: La kaye del bezo, Beki L. Bahar

87

88 89 90 91 91

94

94 95 96 97 97 98 98 99

The Future Perfect |

A Tale: Joha’s Slap

Conversation: At the Supermarket eet The Most Commonly Used ‘

Conjunctions Proverbs

A Tale: A Jewish Priest

A Song: Beautiful Bird ie

Lesson No. 9

Uses of the Infinitive A Recipe

. A Song: Let’s Sing to Jerusalem, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur Proverbs

The Causative Form

A Song: You Have Such Requests

Proverbs

A Tale: The King and the Woman Conversation: Free Time

A Romance: The King of France

Lesson No. 10

The Subjunctive Mood The Subjunctive of Some Irregular Verbs

Categories of Verbs That Govern the Subjunctive:

Impersonal Affirmative and Negative Expressions That Govem the

Subjunctive

A Tale: The Son of Alexander the Great

The Positive Imperative Proverbs

A Song: I Fell in Love With A Wind The Negative Imperative

Proverbs

Conversation: At the Station

Lesson No. 11

The Conditional Mood The Conditional of Some Irregular Verbs ; Conversation: At the Concert A Tale: Blessing Without Knowing Proverbs

The Hypothetical Condition Use of the Indicative Mood A Poem: The Street of the Kiss, Beki L. Bahar

(8)

Un kuento: Los tres djugadores Uzo del Subjontivo i del Kondisional Una kantiga: Nostaljia,

Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur La Kondision Ipotétika en lingua korriente o familiar

Una romansa: Ay, mansevo

La fraza medio ipotétika dudoza en relasion al futuro

Lisién No, 12

La forma pasiva ©

Una poezia: Tiempos pasados, David Menache

Un verbo konjugado en las formas aktiva i pasiva : Una kantiga: Patria kerida, Alexandro Perets ; Konversasién: Ande el djoyero Una kantiga: Skalerika de oro Lektura: “Novedades del mundo djudié”, Zelda Ovadia

Lisién No. 13

Maneras de dizir

Un kuento: Konstruksion provizoria Refranes i maneras de dizir

Konversasién: Al muzeo

Lektura: E] Muzeo Sefaradi de Toledo, Zelda Ovadia

Una poezia: El muzeo djudio, Margalit Matitiahu'

Refranes

Lisién No. 14 Krusigrama

Una poezia: Vini a Cordoba, Jennie Tarabulus

Refranes

Konversasién: £7 Rambam

Una kantiga: Espanya por siempre, Matilda Koén-Sarano i Hayim Tsur Solusion del Krusigrama

Una lejenda: La kompetision de los tosigos

Tekstos de lektura

Una pluma, Alin, [ho Konorti Una manu tumo I otra, Clarisse Nicoidski

4

100 101 102

103 103 104 105 105 107 108 109 110 111 112 114 114 116 117 118 119 120 121 122 122 123 123 124 125 126 127 129 131 132

A Tale: The Three Gamblers Use of the Subjunctive and Conditional

A Song: Nostalgia, Matilda Koén-Sarano and

HayimTsur ;

The Hypothetical Condition in the Contemporary or Colloquial Language

A Romance: Hey, young man The Half-hypothetical Doubtful Sentence Referring to the Future

Lesson No. 12

The Passive Voice A Song: Past Times, David Menache

A Verb Conjugated in the Active and Passive Forms

A Song: Beloved Fatherland, Alexandro Perets

A Conversation: At the Jeweller’s A Song: Little Staircase of Gold Reading: News from the Jewish

World, Zelda Ovadia

Lesson No. 13

Expressions

A Tale: Temporary Construction Proverbs and Expressions

Conversation: At the Museum Reading: The Sephardic Museum of Toledo, Zelda Ovadia

A Poem: The Jewish Museum, Margalit Matitiahu

Proverbs

Lesson No. 14

Crossword Puzzle

- A Poem: I Came to Cordoba, Jennie Tarabulus

Proverbs

Conversation: The Rambam A Song: Spain Forever, Matilda Koén-Sarano & Hayim Tsur

Solution of the Crossword Puzzle A Legend: The Competition of

the Poisons

Texts for Reading

A Feather, Alin, [ko Konorti One Hand Took the Other, Clarisse Nicoidski

(9)

Antes de arivar a Saloniki, Margalit Matitiahu

Kurtijo kemado, Margalit Matitiahu

Un poema, :

Esther Benbassa-Dudonney Tres kondjas a mis ermanas _ deportadas, Gina Camhy

EI anshugar, Matilda Koén-Sarano La korona, Lina Kohen Albukrek La dulsor, Salamon Bicerano Tres son las kozas, S. Bicerano Simiente de esperansa, Moshe Avital Un fijo de diziocho anyos,

Ayner Perez

Kaveyo kortado, Avner Perez El pranso, Issahar Avzaradel La vieja, Clarisse Nicoidski Las rozas de Madam Mery, Sara Yohay

Me akodro, Sara Yohay Mirar el shabat, kontado por

Nitza Russo ;

La tia Dona, Isaac Maimon El ijo jenerozo, Sara Benrey Rodes: Un pedaso de muestra memoria, Matilde Gini de Barnatan Dos mujeres mantienen la “flama”

djudia en Rodes, Aharon Cohen Ufisios i profesiones de los djudios en la Espanya kristiana de la Edad Media, Yaakov Hagoel

Sovre la sinyifikasion de las inisialas Sameh-Tet, Yitshak Navon

La estranya odisea del kante

“Bendigamos”, Moshe Shaul La mie i la fiel del tio Yekutiel, Yusuf Altintas

El banyo, Yosef Negri La kortadura de fashadura, Zelda Ovadia

Las maldisiones, 14. Koén-Sarano La mujer en el reflan djudeo- espanyol, Matilda Koén-Sarano Los refranes de los dos Kursos Bibliografia jeneral

Bibliografia de los Tekstos de Lektura

133 133 134 135 135 136 137 137 137 138 139 140 141 143 145 147 148 149 151 153

155

157 158 160 161 163 163 165 167 178 181

‘Jews in Medieval Christian Spain, Before Arriving in Salonica, Margalit Matitiahu

Burnt Courtyard, M Matitiahu A Poem, Esther Benbassa- Dudonney

Three Roses for My Deported Sisters, Gina Camhy

The Trousseau, M. Koén-Sarano The Crown, L. Kohen Albukrek The Sweetness, S. Bicerano

Three Are the Things, S. Bicerano - Seed of Hope, Moshe Avital

A Boy of Eighteen, Avner Perez

Cut Hair, Avner Perez

The Dinner, Jssahar Avzaradel

The Old Lady, C. Nikoidski °

The Roses of Madame Mary, 2]

Sara Yohay

I Remember, Sara Yohay Observing the Sabbath, Nitza Russo

Aunt Donna, J. Maymon

The Generous Son, S. Benrey

Rhodes: A Piece of Our Memory, M. Gini de Barnatan

Two Women Maintain the |

Jewish Flame in Rhodes, '

Aharon Cohen

Occupations and Professions of the

Yaakov Hagoel i

On the Significance of the Initials Sameh-Tet, Yitshak Navon The Strange Odyssey of the Song “Bendigamos”, AZ Shaul The Honey and the Gall of Uncle Yekutiel, Yusuf Altintas The Bath, Yosef Negri

The Layette Cutting, Zelda Ovadia

Curses, Matilda Koén-Sarano The Woman in the Judeo-Spanish Proverb, Matilda Koén-Sarano The Proverbs of the Two Courses General Bibliography

Bibliography of the Texts for Reading

(10)

Entroduksion

El prezente livro, ke kontiene mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Adelantados, es la kontinuasién de mi Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes.'

- Amenos ke el estudiante y ya no konoska la lingua, es endispensable ke tenga también al Vokabulario ke akompanya todos los dos kursos.”

El prezente volumen enkluye ademas 31 tekstos varios, para la kontinuasién auténoma del estudio de la lingua,

‘La Bibliografia sitada aki se refiere a los dos Kursos, ke en realidad son un : solo kurso kompleto, divizado en dos para la komodité del estudiante. En este volumen ademas se topa a parte la Bibliografia de los tekstos aneksados.

2 a A ee ee a a

- En terminando mi ovra, kero fengrasiar de muevo al Doktor Maurice

‘Roumani, shefe del “Sentro de Erensia del Djudaizmo Espanyol a nombre . de Yehiel Eliachar”, ke me enkorajé i me dio la manera de publikar este livro, i al artista Benzi6n Nahmias, ke me permetié de dekorar este volumen kon algunos de sus desenes.

Kero rengrasiar ademas de todo mi korasén a Davide Hodara de Milano ia La Autoridad Nasionala del Ladino i su Kultura, ke dieron a mi ovra sus endispensable ayudo finansiario.

I grasias a todos mis elevos, ke van metiendo kada anyo a la prova kon sukseso mi sistema de ensenyansa.

Yerushalayim, 20,1.1999 ; Matilda Koén-Sarano

' Matilda Koén-Sarano, Kurso de Djudeo-Espanyol (Ladino) para Prinsipiantes, Merkaz Eliachar, Universidad Ben-Gurion en el Negev, 1999.

? Matilda Koén-Sarano - Maymon Benchimol, Vokabulario de Djudeo-Espanyol (Ladino) Ebreo; Ebreo - Djudeo-Espanyol (Ladino), Merkaz Eliachar, Universidad Ben-Gurion

en el Negev, 1999. :

x

eka

(11)

Introduction

The present book, which contains my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Advanced Students, is the continuation of my Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Beginners.’

It is essential, at least for the student who does not know the language, to have also the Vocabulary that accompanies the two courses.”

The present volume includes, in addition, thirty-one different texts for the continued independent study of the language.

The Bibliography presented here applies to the-two Courses, which are in reality one single complete course divided in two for the convenience of the student. In this volume there is also a separate Bibliography for the appended texts.

fee oe eof aoe oe aff oo oe aka ooo ee eae

Upon finishing my work, I want to thank again Dr. Maurice Roumani, Head of the J. R

; Elyachar Center for Studies in Sephardi Heritage, named for J. R. Elyachar, who encouraged me and gave me the means to publish this book, and the artist Benzién Nahmias, who gave me permission to decorate this volume with some of his drawings.

Tn addition, I want to thank with all my heart Davide Hodara of Milan and The National Authority for Ladino and_ its Calsars, who gave to my work their indispensable financial support.

Thanks, also, to all my students, who continue to test my system of aliang with success every year.

Jerusalem, January 20, 1999 Matilda Koén-Sarano

‘Matilda Koén-Sarano, Course in Judeo-Spanish (Ladino) for Beginners, Elyachar Center, Ben Gurion University of the Negev, 1999/2002.

Matilda Koén-Sarano — Maymon Benchimol, Vocabulary of Judeo-Spanish (Latlina)- ‘Hebrew Hebrew- Judeo-Spanish (Ladino), Elyachar Center, Ben Gurion University of the Negev, 1999.

eee |

(12)

Un rengrasiamiento mas

En kitando la edisién de este livro en djudeo-espanyol (ladino) i inglés, kero

rengrasiar de todo mi korasén a la Prof Gloria J. Ascher, ke ambeza el djudeo- | espanyol en la Universidad de Tufts (U. S. A), ke izo la traduksi6n al inglés kon | kompetensia, dedikasién i amor. Sin su lavoro konstante j dezenteresado este livro, ke

es el primer livro de estudio del djudeo-espanyol en inglés, no iva a salir nunka ala luz.

,

Yerushalayim, 25.6.2002 Matilda Koén-Sarano

ie Pane EER SONNY ACODER CORE NNO

a aes el * REG a ue

Eo CRN ee 2 eo

) I ay

+ \ooen:

2 of

si eT

ONS

COO TOR ose ele oe

One further acknowledgment

Upon the publication of this book in Judeo-Spanish (Ladino) and English, I wish to thank with all my heart Prof. Gloria J. Ascher, teacher of Judeo-Spanish at Tufts University (U.S.A.), who prepared the translation into English with competence, dedication and love. Without her constant and faithful labor this book, which is the first Judeo-Spanish textbook in English, would never have been published,

Jerusalem, June 25, 2002 a of Matilda Koén-Sarano

Note:

Regarding the layout of this book, it should be taken into account that the English translations have been pasted directly on top of the sections that appeared originally in Hebrew, with the exception of the vocabulary, to which the English was added by hand. This was done in order to expedite the publication of this English edition and to preserve the character of the original.

(13)

LAS LISIONES

THE LESSONS

- Sie aR erga : :

(14)

ite Mae ee cei es Boe ee oe SEG a,

(15)

_Lisién No. 1 28m a ry Lesson No. 1

Verbos ke ekspresan la nesesidad

Verbs that express necessity

dever=devo devia duvi devré deviendp "to have to, be obligated to; should, ought

(present, imperfect, simple past, future, gerund)

se deve (impersonal) sedevia seduvo se devrd should, benecessary, have to

(present, imperfect, simple past, future) : |

Exemplos:

1. Se deve azer muncha atansién antes de aviar.

2. No se deven dizir estas kozas delantre de las kriaturas.

4, No se deve pensar siempre al mal en la vida.

- Kale = kare (impersonal) kalia = karia have to, be obligated to 1. Kale (kare) ke yo vayga a merkar pan, porke no ay mas.

.2. Kale (kare) ke sientas a tu mama.

"3. Kale (kare) ke eyos mos digan la verdad.

4, Kale (kare) ke eya se vista de roz.

5. Kale (kare) aviado avagariko.

6. Kale (kare) aprontado a komer para shabat.

\

tener menester (o demenester) tengo tenia tuvi _ tendré

; to need

1. Yo tengo menester de un kilo de arina, para azer tortas para shabat.

2. Ta tienes menester de una buena mosa, ke te:spondje la kaza.

3, Eyos tienen menester de un diksionario de ladino.:

4. Mozotros tenemos menester de un kuchiyo ke korte bien. . 5. Grasias, no tengo demenester de nada.

6. Dime si tienes demenester de ayudo.

7. Kualo tienes demenester para {a fiesta de amanyana?

(16)

Modo Indikativo

Tener

Pasado semple . F uturo

Exemplos:

. 1. Yo tuvi menester de azer una operasidn.

2. Td tuvites menester de un fostén muevo.

3. Eya tuvo menester de ir al merkado.

4. Vozotros tuvitesh menester de trokar el frijider.

5. El tendrd menester de trokar su ot6.

6. Mozotros tendremos menester de una milizina del estranjero.

7. Eyas tendran menester de muncha pasensia.

Ay menester aviam. uvom. avram. it ismecessary

(impersonal)

Es menester era m. fue m. serdm. it is necessary

\,

Exemplos:

1. No ay menester ke grites tanto!

2. Es menester de saver munchas linguas en la vida.

Esnesesario (impersonal) eran. fuen. seéran._ itis necessary

Exemplos:

1. Te diré la verdad, si serd nesesario,

2. Me trusho lo ke era nesesario para la fiesta.

(17)

Refranes

1. Kale sembrar para rekoltar,

2, El menester trae a la puerta del inimigo,

3. El ke tiene kuatro i gasta sinko no tiene menester de bolsa.

Vokabulario

0 Neal ,

rekoltar = arrekojer

coleeck

trae (traer)

: poloov

puerta (f) sembrar = eénsembrar ~ inimigo/a gasta (gastar) bolsa (f°

Ko pow -: ites y edta

Lektura

Un kuento

“Mushiko kon lo de detras”

*{e@iegs nd’avia de ser de un riko, ke tomé un dishiplo, ke se yamava ed Mushiko, i en tomandolo a su servisio le ekspliké: “Ke sepas ke kale a3 ‘ ke estés todo el tiempo a mi dispozisién, i ke kuando yo tevoa

demandar alguna koza, kale ke entiendas bien lo ke kero del mas chiko rémez, i

ke lo agas siempre kon le de detris. Por exemplo: si kero bever, me vas a traer el bokal i la kupa; si kero fumar, kale ke me traygas los sigarros, los espirtos je}

sandrié; si kero salit, me vas a traer ef palto, el chapeoiel bastén,ivas ayamar la karrosa. I ansina todo lo ke te vo a demandar!” :

Tansina fue, Ma un dfa la mujer del patrén se izo mala, i él dishoa Mushiko:

“Va a yamar al doktor, ke mi mujer estd mala!”. I Mushiko se fue ibolté después . de un poko, i detrds de él empesaron a entrar no sdlo el doktor, maiun haham,

un otro ombre deskonosido, i... ina ermoza mujer!

El patron se ked6é estoriado i le demandé al dishiplo: “Ken es esta toda djente?", i Mushiko ‘le respondié: “Mi sinyor, él me dize siempre: Mushiko ...

kon lo de detrast Por esto, kon el doktor, trushi al haham, en kavzo ke la sinyora se muera, I, después del haham, se kere enterrada, i por esto trushi al enterrador. I, kuando ya se enterré, siguro ke el sinyor va kerer tomar a otra

mujer. I por esto yo ya'se la trushi}” :

5 Xontado por PERLA STEIN ~ 1982

(del Livro "Kuentos")

d’aviade ser _— dishiplo (m) Servisio (m) eksplik6 (eksplikery

‘guee, Win 0 amg, ee sacri e Rah,

dispozisién (f) entiendas (entender) bokal(m

On N ewes Know Perporn.e yon bows waa enrlowal, Foe | pitehov fumar sigarros (m.) espirtos (m) sandrié (m)

Xo Dmske AYRE mover er rah.

palto m) bastén(m) ‘karrosa (€) patron (m. Loy

oak Wa PMing irk, ALoDDXKAR 2, monkey,

bolté (otter) empesaron (empesar) entrar k, deskonosido/a

Twhunwed : ane : o Whey pr iehiags

kedd (cedar) - estoriado/a trushi tract) en kavzo

Recor woe deconghe Mn Cab

se muera (murirse) enterrador(m.) siguro rémez (m)

Pirovld 0% Andlenta Kev Awneby U

5

(18)

Konversasién

A la Posta

: engo menester de it a la Posta. Ayer yo tuvi de ir a la Posta.

é Me puedes dizir ande se topa? Te diré yo onde se topa.

BYa te yevo yo. Yo también kale ke

vaya. Kero mandar un telégrafo a mig 4 suvrino David, ke se est kazando-en

New York.

El tenia de mandar una letra urjente.

Mandale un bilieto de augurios.

fa No puedes mandario por telefon? . Es mijor ke le mandes un chek enf

dolares, “|

Mi tio koleksiona timbros de Israel.

Ayer resivi un paketo de la parte de mi ermano, ke esté en Roma.

@ Si, ya puedo, ma kero ir a merkar la}

sYo tengo de mandar unos kuantos f livros a mi tio, en Paris.

Kualo.avia adientro del paketo?

Kale echo muncha atansién, en§

avriéndolo, si no se konose ken lo}

mandé. Puede kontener una bomba!

Mandaselos por mar, porké por avion te va a kostar muy karo.

Yo kero merkar anvelopes i kartas § postales, para ke se topen.

\

Me: desplaze, no mos kedaron mas

anvelopes kon timbro. Ven§

amanyana.

Vokabulario

se topa (toparse la Posta ¢¢ eVO (yevar) telégrafo (

wa Qoiaced hows eee EA dug petaprayh

mandarlo (mandar) seria) , timbros «m) anvelopes (m)

to Ata ve ALY, Anh Aur quvelones

kartas postales (f) urjente(m,f) bilieto qm) augurios (m.)

ortconds | Mv Une : Cores Wren

chek mn) koleksiona' (koleksionar) TSiVi (resivir) - ° atansién (£)

check botteetn Necayed PM mye

avriéndolo (vir) se konose (konoser) kontener . bomba ¢)

Gheamme AU ; AA Kmown © Ko Cowl oan frye

me desplaze (desplazer) paketo=pakieto my diré diz) parte «)

Yon hoary . Boeke : edt jes owe

6

ica) Fae Sec

(19)

Una poezia

La letra

Hun dia arrekojendo Una letra vieja i amariya, Me mitf leyendo

En de la mar Ja oriya.

Vino el viento me tomé

De la mano el papel ilo yevé . Primero alto a las nuves,

| supité abasho a las olas lo arimé.

Las palavras se fizieron kanto De amor i dezesperasién

Me disheron ke me kijites tanto

| no aguantavas la separasidn.

Mirf akel papel viejo i amariyo Ke la mar se lo tomava,

| pensf a kuando te devolvé el aniyo ala djoventud ke no tornava. _ Ken save agora si estas i onde?

Si sdlo dizirte pudfa

Ke lo regreti de entonses noche i dfa!

Perd onde stas? Onde?

SARA YOHAY - 1991

Refranes .

Ll: De'boka en boka va fin a Roma.

2. Antes ke kazes mira lo ke azes.

(20)

Vokabulario

ean rica!

arrekojer: leer = meldar oriya (£) viento = ayre (m3 |

Ko totlec’ Ap hu gina ; oe |

; olas i

fois sees! acne” |

fizieron = izieron @zer) dezesperasién (r) ldjites (kerer) soparesionG) () '

BE come Aaeytoury overly Atpanatobw, b—

miri (mirar) aniyo (m) pudia = podia (poder) regreti (regretar) i:

Cgokeo\ Twp honky nepreld Boy

Demandas

1, Ande me meti a meldar Ia leira vieja i amariya?

2. Ande arimé el ayre esta letra?

3. Kualo me disheron las palavras de esta letra?

cee 4. A kualo pensf, mirando el papel viejo iamariyo?

5. Kualo kerfa dizirte agora?:

Lektura

“Novedades del mundo djudio"

La Posta de Uruguay kit6 un timbro, afin de markar los ochenta anyos de la vida komunitaria djudfa en este paiz.

En una seremonia ke tuvo lugar en esta okazién en el edifisio de la komunidad djudia de Uruguay, el Komité Sentral Israeli en este paiz prezenté el muevo timbro, del kual fueron vendidos enyelppes kon timbros seyados de la primera emisién.

En este mizmo kuadro fue inaugurada la muestra filatélika;

kuatro mil anyos de istoria djudfa através de la filatelfa,

| bazada sovre dos koleksiones. La una de eyas tiene por

tema el Antiguo Testamento, fa relijién djudia, la istoria _ djudia asta el 1932, los anyos trajikos, la kolonizasién de

Erets Israel, el Estado de Israel i personalidades de la istoria djudia. La otra koleksién trata de los autores i de los.

livros klasikos de Israel. .

Enrejistrado del programa de ZELDA OVADIA

“Novedades del mundo djudié" de la Seksién de djudeo-espanyol de "Kol Israel" — 1996

(21)

Vokabulario

Kité (citar)

ane

seremonia (£) Lev roy

sentral (m.,£) aeewtnaR

inaugurada/o

AMOMOENALLS bazada/o Bars oy

trajikos/as Koadce

Klasikos/as aye pastel (m)

porshy :

afin de

Me praev Kp

okazién (f) O-Cearryw prezentd (prezentar) Arereubead, muestra (f)

owy tema (m.) dubyecr

kolonizasién (£)

alow Kow

trata (tratar) baba (£)

Hower

markar do monk

edifisio (m) Rrwl dine

seyados (mf) portwankew

filatélika/o phveateer

a ey (£) neeeyiqw

meee

istoria (£) Rirateny

piza (pizar)

step

Refranes

H 1. Topards el djudié ande no lo ensembras.

H 2. Djudié ke no ayuda a otro djudié no ay.

4 3. Buen djidié kome en shabat pastel de kezo i guevo de. baba.

a 4. El djidié no piza en tavla rota.

=

aN ee ee Z Te, Ae Sy

Ff

RS

personalidades (2) Orromarty fey

komunitaria/o Aor’,

Komité m) Commnrree emigién (£) And.

através deBrosgly

Antiguo Testamento (m) OL Tirta tul autores (m)

Axton novedades (£)

MEWA

tavla ()

Poanl

(22)

Lision No.2 . Lesson No. 2

Los pronombres personales komplementos

Direct and Indirect Object (Personal) Pronouns

Direktos Direct Indirektos Indirect

me

te lo, la mos vos los, las

Komo se uzan? -— : How are they used?

A. Kuando dos verbos vienen endjuntos i el sigundo esté al djerundio o al infinitivo, el komplemento puede vinir antes o después de los dos verbos.

Si viene después, viene apegado al verbo.

A. When two verbs are used together and the second is in the form of the gerund or the infinitive, the direct or indirect object pronoun may come before or after the two verbs. If it comes after, it is attached to the (second) verb.

Exemplos:

\

direkto direct direkto § 1. Lo esté peynando (a

direct { David). amanyana demanyana.

LP Est6 peynandolo. 2. Iremos a toparlos 7

amanyana demanyana.

indirekto | 3. Me vinieron’a dar un § indirect regalo.

indirekto ” estas

indirect

3. Ta le

respondiendo (a Alberto)

8 4. Estds respondiéndole. 4. Vinieron a darme un§

regalo. A

10

1. Los iremos a topar§

i

(23)

B. En el imperativo afirmativo el komplemento viene después del verbo i apegado a él

B. Inthe affirmative (positive) imperative the direct or indirect object pronoun comes after

the verb and is attached to it. ;

Exemplos: |

1. Dame un poko de agua.

2. Dale la mano.

3. Témate una vakansa.

4, Dimos la verda.

5. Kéntales todo lo ke saves.

C. En todos los otros kavzos el komplemento viene antes del verbo.

C. Inall other cases the direct or indirect object pronoun comes before the verb.. - -

Exemplos:

1. Kualo le dishites?

2. No le kontimos nada.

3. Yo les avif de ti.

4, Mozotros la veremos amanyana.

5. Eya me traeré el livro asta kaza.

Refranes

1. No me yores prove, yérame solo.

2. Mas vale un azno ke me yeve, ke un kavayo ke me eche..

3. Riyendo i yorando alkansa la mujer lo ke kere.

apt

Q

iu

(24)

Lektura

Un kuento

Djoha il’arina

ehh 283 e disho la madre a Djoha: “Toma este sako de trigo, i yevatelo al

=, mulino.” Djohd se lo kargé a la spalda kon muncha difikolté porké estava muy pezgado, i se lo yevé al mulino.

Kuando ya se lo molieron, Djohd, ke estava muerto kansado, prové a alevantar el sako i vido ke no tinfa mas fuersa. En akel punto empesé un ayriziko. Vazié Djohd el sako de arina en basho, i disho al ayre: “Ayre, yévate esta arina!",ise bolté a kaza.

Kuando entré de la puerta, le demandé la madre: “Djoh4, mulites el trigo?” ;

“Si!” le respondid Djoh4.

“T onde esta l’arina?” le demands la madre.

“Komo?" disho Djohé, “No vino deynda? Se la dial ayre ile dishi ie la trayga akaza. Ya kalia ke arivara antes de mi!”

- Tansf kedé la dicha: “Ayre, yévate esta arina!”, ke se uza asta agora, kuando

se da a azer una koza a alguno, saviendo muy bien ke no la va azer! : : | Kontado por DIANA.SARANO — 1983

Vokabulario

sako (m.) : trigo (m) muli mn.

peak pack nda. Wee : :

se kargé (kargarse) pezgado/a - moliero: er)

Lo-nsedy Rea Gown ae

kansado/a fuersa () vazio (vaziar)

Kine . Ata ews Cmp led

trayga (traer) dicha bial (yevarse)

Aon’ AON betcanye

: oe UZa (uzar) saviendo (saver) alguno/; a

An Nye Kinase Wang Aor tow?

See

12 =

(25)

La Beraha | de después de komer

Ya komimos i bevimos ial Dio Baruht lo bindishimos

ke mos da i mos dara pan para komer panyos para vistir

| anyos munchos kon sanedad para bivir

siempre mijor nunka peor.

Ke mos biva el ganador.

El Padre grande embia a los.chikos.

Baruh Ashem Leolam

* Amén.

Una kantiga

Vokabulario

bindishimos (bindizir) we &PMned

dara (dar) | + |

wee fave . |

panyos (m.) '

clothe

vistir jo WeOw

sanedad (£)

pes brk, ;

bivir ; : |

fo UR ‘4

ganador (m.)

BAL RL itv (wage

embia (embiar) @@™4tv)

Avra |

LA VIDA DO POR EL RAKi*

Kantiga umoristika

(Oriente) La vida do por el raki

No puedo.yo desharlo De bever nunka me arti De tanto amarlo

Kuando esta en el baril No avlo yo del todo

Kuando me ago kior kandil Me kaygo en el lodo

El mos aze divorsiar Kazamientos de oros La vida mos aze pasar Kon rizas i kon yoros

Kuando me vo a viajar ‘ El pasa por mi boka

El me aze alegrar Empeso a baylar polka

13

Me sierito yo ijo varon Me siento yo primario Sin tener liras en el kashon Me siento milionario De mi mujer me vo spartir Del raki no me sparto Me komo todas las pards D%l solo yo me arto La vida do por el raki No puedo yo desharlo De bever nunka me arti De tanto amarlo

(de “Vini kantaremos”)

(26)

Vokabulario | .

taki (mn) desharlo « .

voles Coaye ie reve ab ay nt yi ame {ull

del todo me kaygo (kayerse) pliers :

ak oh. q tole ; fo ‘Be Acvorclas i

pasar TIZAS (£) ? pa ped : ; Po

eo a> ee mode. hey r

polka (€) primario/a ike (m)

potkea - Miaka ok, Ang wey

spartir’ umoristika/o varon (m) !

ke pplrt : Jumarows . Nak pour

El verbo azer (irregolar) The Verb azer (irregular)

Modo Indikativo Indicative Mood Modo Imperativo

Imperative Mood |

Imperfect

’ Exemplos:

1. TG azes presto a aviar!

2. Mozotros azemos kada dia sinko kilometros a: pie.

3, Eyos azen siempre lo ke tienen de azer.

4, Eya-azia la parte de la madre en la piesa de la eskola.

5. Mozotros aziamos siempre lo ke kiriamos.

6. Izites muy bien a dizir esto!

7. Deké izitesh esto?

8. Yo aré lo ke podré.

9. Amanyana ara luvia.

10. Aze lo ke keres!

(27)

" Hf Bueno, le do mi nombre: Alberto S.

Konversasion Al otel

@Est6 bushkando un buen otel en@ * Ay buenos oteles en Firenze?

7 g Los presios estan a las estreas.

lj De kuantas estreas lo keres?

: grandes.

8 Kuatro ya me abastan, ma lo kero kon @ vista sovre el rio.

ff Yo te puedo dar un nombre: “Albergo §

: Nuovo". Toma i su numeré de telefon. &

: Puedes prenotar una kamareta por §

telefon. A *Este numero es viejo.

a Dame el muevo. ; f Telefonaré de vista al otel.

c Este otel esta serka de la eglisia ;

(kilisia). , an.

Una prenotasién no kosta nada.

@ Grasias. Lo aré imediatamente.

Ald, “Albergo Nuovo"?

a Avio kon el responsable?

4 * Yo esté avlando por telefén.

Yo esté para avlar por telefén.

Si, sinyor! H Yo avli ayer por telefén.

Kero prenotar una kamareta para Yo avlava kada dia por telefon kon§

dos, kon salén i banyo para el 25 de § djulio préksimo. Est6 aviando de Tel- § a Aviv.

mi padre.

Yo avlaré después por telefon.

kon el patrén del otel.

; Por kuanto tiempo, sinyor? a * La kamareta es bastante kara.

@ Por una semana. Kuanto es? @ La kamareta es muy barata.

@ Son 200 dolares por noche, sinyor. Estos presios son normales.

as italianas.

g Muy bien. Ya se la prenotf.

d Buenos dfas. Yo sé Alberto S. []* Alberto S. arivé a Firenze kon suf

E Prenotf una kamareta para dos deg :

B Tel-Aviv.

mujer Roza.

E Ya esta pronta, sinyor. Sdlo ke no la Los dos yegaron derechamente’ del :

fj tenemos kon salén. H acroporto.

H * No es un buen empesijo!

15

q* En la kamareta ay dos ventanas : ;

BSe puede pagar en dolares o en liras g.

ss : en

=

(28)

a kamareta.

No tiene ni banyo. Perd tiene dush.

H Me desplaze, sinyor, las ke tienen la dvista sovre el rfo estén todas§

BEsto me desplaze, porké se lo prometi a mi mujer... ma a lo manko §

4 amata. -

ay la televizion?

Si, sinyor. Todas muestras kamaretas tienen la televizion. . Aki dan el dezayuno la demanyana?

Es el dezayuno kontinental?

a Si, sinyor. Tome la yave.

gMe dé, por plazer, dos kuviertas i dos kavesales mas.

|"La pasensia es la madre de la a sensia",

H Bueno, ma kero ke tenga vista sovre@ En viaje uno deve adaptarse a las i

i sirkonstansias.

@ * Las kamaretas kon vista son pokas. E Las otras kamaretas son mas®

spasiozas.

a La televizidn no manka.

Me ambeze komo se ensiende i se

La de mi kamareta est4 bozeada.

* El dezayuno kontinental es echo de § pan, manteka i miel o konfitura kon}

kavé kon leche,

#* En el otel no aze frio, porké ay i kalefaksién (kalorifer).

* En el banyo ay shavén, shampo iff.

papel de tualet, ravajas i tavajikas.

Los topara en. el almario de sug

Munchas grasias.

gSi el sinyor kere komer aki a lag

& mediodia:.. ay aki un restorante.

@ No, grasias, mozotros vamos a komer

H pishkados, salatas i vinos italianos i#

a fransezes.

d Buen apetito!

Hq afuera es i q est

16

* Tenemos makarrones, kames, §

(29)

Traduizir al ladino:

so PN Dw SF YW NH =

| eel cent eel

oon DO NY BF Oo Ue

_ Refranes .

1. Ken madruga dezayuna.

2. Pasteliko i banyo no mos manken todo el anyo.

3. Barrena de kavesal aze muncho mal.

4, Tres kozas son de murir, asperar i no vinir, meter la meza i no komer, azer la kama i no durmir. ’

ee Oe SEE Ze SES ee

Translate into Ladino:

Ineed anew black handbag. adovkgeivexiinidusgvaievaW es (eicuegdes consedessbeahieesd They have to leave for Paris the coming week. ...

Thave to trade in (= “change”) my Car. ooo... icc cess esses cen eee - Give us your (=the) hand, 2... ee ee cee cee cee ces ces eee cee cesses ena eeeteseees

Tell (Kontar) us the truth. 20.0. e ec cece cee ceeces ce ce see eeeateseeaeens What did you tell him? ...

He sold her his house, . ieahieeeecetoebes Why did you answer him like that? ..

Take (p/.) a month’s (=a month el vacation. ..., . They do what they can. .

, Give us time fo think. .. beceidatie’s

. What did you do last month in London? .. sides . Did the teacher really (es ke ...) give you Oo * alesson rie ie . Please buy me a book of stories in Ladino, ... 0.0... 20. ce ccc cectee see eens

. Sing (pl) us asong in Ladino, 0.0.02... ..ccccscesescsssse vee see ceueersnsensenss

17

(30)

Lisién No. 3

Los pronombres (personales komplementos indirektos) prepozisionales

The Prepositional Pronouns

(Personal Pronouns as Objects of Prepositions)

2 de en

sovre él, eya, sf

por mozotros (as)

para ao vozotros (as) vos

kon eyos, eyas, sf

ande, onde sin

La Serena

konmigo ae ;

kontigo = (forma antika) | Dame la mano palomba.

Para suvir al tu nido.

Maldicha ke durmes sola.

\ Vengo a durmir kontigo.

Exemplos:

1. Para ken son estas flores? Son para ti.

2. Roza vendra amanyana ande mozotros.

3. Puedo aviar un punto kon vozotros?

4, El gato se lava de sf para sf.

5. Vash a partir sin eyos?

6. A ti te plaze muncho meldar.

7. Este regalo es para él.

8. Eya no puede bivir sin él. :

9. No mos ked6é un buen rekordo de eya. , 10. Toda la lavor kay6 sovre mozotros.

18

Lesson No. 3

(31)

Una poezia

Deklarasién de amor

Ke m'importa de ande vienes,

Si nasites lunes, martis o viernes.

Ke m'importa ken sos, *

Si namorates kon uno o kon dos.

Ke m'importa si te yamas Marfa o Estrea, Para mi, en mis ojos té briyas mas ke eyas.

Ke m'importa si tienes padre i madre,

Yo para ti seré tu padre i tu madre.

Ke m'importa si sos kantadera o baylarina, Si tienes la talia godra o fina,

Td para mi serds mi reyna.

Ke m'importa la kolor de tus kaveyos, Yo kumpliré todos tus dezeos.

Ke m'importa si la noche esta klara o oskura, TU a mi lado estards siempre segura.

Ke m'importa si vienes de Parfs o Buenos Aires, Yo te daré bezos a miliares.

Ke m'importa lo ke pensan la djente, Yo kaminaré a tu lado alta la frente.

Ke m'importa tu edad, Lo ke yo kero es tu felisidad.

Lo.ke yo kero, mi kerida, Es atar kon ti mi vida.

ISSAHAR AVZARADEL — 16.8.1995

19

(32)

Vokabulario

m'importa (niportar) Tamorates (namorar) Nasites (naser) Vienes (vinix)

AE poten ko Mme You made Love. yOu wene HWM ol Come

briyas (briyar) kantadera (£) baylarina (f) talia (f)

Yow Mune Mer8ev Rano Wow

fina/o . reyna (f) kumpliré (cumpli) dezeos(m) - -

dime drbeoake, Natt ») wee Puen Anny ,

oskura/o ~ Jado qm) segura/o ' -bezos mm) 7

Aan pele ACW KOA

miliares (m) pensan (pensar) kaminaré (kaminary alta/

Mhousands Rey phi Dwree wale tuyh

frente (£) edad (£) felisidad (£) atar :

Ryread Ae Poppome — Ao fe

kerer = to love, to like kerer bien = to love, to like, to be fondof -

Refranes

fl 1. Ken bien se kere en poko lugar kave.

: 2. Kazar kon amor, bivir kon dolor.

f 3. Ya vino mi amigo, ke lo kero mas de mi marido.

4. Ken kere a la kol, kere. i al derredor.

\

Vokabulario eh 3 ;

: nee (m) , Kave (kaver) . dolor (¢) Vino (vinir)

Antecg 7 Jom COMES

‘kol () . derredor (m) amigo/a kero kerer) ;

podtose Adon aunaiings Dried 1) want, *) eke" fove

(33)

‘Kompletar kon Ia palavra mankante:. Canis with the missing word: Ds

1, Kuando te enkontrates... 61? :

2... mime agrada muncho Ia muzika. ; i .

is, : 3. El tiene muncho deskarinyo ... eya. .

| 4,Eyase trusho... sila kumida.

5. Toda la responsabilidad esta... él,

6, No avia lugar .... mien el otd, . 7. Ven ... mozotros a Tel-Aviv!

8, No partdsh ... eyal

9... mozotras no mos enteresa lo ke pensas 1, 10, ... vozotros aremos todo Io posible.

aca

Vokabulario

vary £8 (enkontra) muzika (¢) pate deskarinyo negra. (m.) ip Brean ed | respons a (£) par (partir) enteresa (enteresar) ~ posible mm.£)

prem > pow Pee.

ie Lektura an :

Un kuento |

La taka

% pariyo, i el shastre le disho: ‘Te la vo azer ansina i ansina ... muy ermoza por los moadim!”

Vino él, disho: “Sies ansina, me puedes azer dos?”

Disho el shastre: ‘‘Bueno! Vo penar un poko i vo ver si van a salir dos.”

Kuando uy6é el ombre ke ya van a salir dos, disho entre si: ‘Puede ser ke pueden salir tres!”, ile disho al shastre: “Azeme tres!"

Kuando el shastre le disho: “Si”, le disho él: “A! Si ya me vas a kitar tres, kitame i kuatro!”

Disho el shastre: “‘D’akodro!”

Se fue el ombre en kaza,.i después de dos, tres dias bolté onde el shastre. I kualo ke veyga? El shastre le izo kuatro takeykas para la kavesa del gayo!

Se keshé el ombre, ile disho: Ke izites?!"

Le respondié el shastre: “Ezvanesido! Komo te kuadré de demandarme ke te aga kuatro takas de este pisiko de panyo?!”"

Eo e fue uno a kuzirse una taka. Le trusho a] shastre un pedaso de ie ;

Kontado por ESTER ELAZAR — 1985

oy (de "Kuentos") : ,

21

(34)

Vokabulario

taka (£) pedaso (m.) kuzirse an

Koppade pre ah have Aww on

moadim (m.) enar” ¥ uyd = oy6 (uyir=oyir)

betas fel wi Dard re rome OWE Reand/

AME (kitar) ltd (ottar) vey ga (ver) takeyk:

AU Lore we& ae dees -e, ett Wee Ment ie pol gayo (m) s avesa (f) se kesh ren (kesh i beans ae

ezvanesido/a Pisilep (m) . trusho ¢rayer) ansina

poy Meu Belede purer frouphy pin. KOir Mery

El verbo poder (irregolar) The Verb poder (irregular)

Modo Indikativo Indicative Mood

podré podras* *

pudi

pudites pudo

pudimos (podimos) podia (pudtay

podias podia podiamos podiash podian

podra podremos podrésh podraén puditesh (poditesh)

pudieron (podieron)

Exemplos:

1. Puedes darme una kupa de agua?

2. No podemos azer otro ke darle razén.

3. Ken podia saver esto?

4, Kerer no es siempre poder.

5. No pudi salir, porké avia muncha luvia.

6. Azé todo lo ke podésh. :

7, Demandaldes si podran vinir a komer ande mozotros.

22

Imperative Mood °

puede

podé

Modo Imperativo'

——

(35)

Traduizir al inglés

1. Est6 muy kansado. Ya no puedo mas!

2. Demanda a tu mama si puede darte un poko de dinero.

3. Eya no podfa ir al merkado kada semana.

4. No podemos darte razén.

5. El no pudo azer nada para ayudarme.

6. Si podré, vendré a tu fiesta.

7. Eyas no pueden saver la verdad.

8. Vozotros no podésh dizirmos esto.

9. Podiash komer todo. Era todo para vozotros.

10. Izimos todo lo ke pudimos

‘Trokar los tiempos de los verbos

Translate into English

Change the tenses of the verbs

(36)

Konversasién En lavanderta

f Biahed ie Kualo ane el sinyor?

i Kero dar a lavar este vistido.

i Muy bien. Me lo deshe i venga entro dos dias.

e No me lo puede azer para oy mizmo?

J No, me desplaze. Para oy no podemos.

8 Bueno. Le desho i el empermeable. :

# Esto toma mas tiempo.

Kuanto tiempo? Lo tengo demenester urjentemente.

8 Esto toma una semana.

No, no lo vo a deshar agora. Ma kero ke me dé uti (estire) dos §

| kamizas i tres rizas. .

@ Bueno, mo las deshe aki.

: | Tengo de lavar i kalsas, bragas i kamizikas.

a No, sinyor, esta blankerla mozotros no la lavamos.

q Bueno, kuanto es en todo?

p Trenta shekel. Pagara kuando tomara la ropa atras.

(37)

El] lavado de un tiempo

Al tiempo no avian makinas de favar. El lavado era una lavor muy pezgada para la patrona de kaza, mizmo si tinfa mosa. | si no la tinfa todo kafa sovre

eya.

El lavado se devia antes buyir kon shavén i siniza.

Después se fregava sovre una tavla echa

ekspresamente para esto, adientro de una grande payla. Después se enshaguava i se esprimia bien, para kitarle toda la agua. Las kamizas i las savands se enkolavan kon el amidén, para ke kedaran bien estiradas. A la fin, el lavado se espandia afuera, si avia lugar, o si no,se enkolgava adientro de kaza,

un poko a la vez.

Fl dfa del lavado era un dfa muy difisil, por esto se aprontava una kumida fasil: avas i arroz.

Si avfa en kaza una kriatura ke podfa deranjar, la se mandava ande la vizina, diziéndole: "Va, dile ke te

dé un poko de tenemakd (otur burda o alikobeni)

para mi!"

La vizina ya entendfa i dentenfa ayé a la kriatura lo mas posible, embelekandola en mil maneras.

\

tenemaka = Teneme aké = Keep me here,

otur burda = (in Turkish) alikobeni (alikoy beni) = (in Turkish) = as above

Sa

eae

(38)

lavar

xo wane

entro Aw dé uti (dar utiy plowed

kalsas (; 2

ches y tock

blankeria (£) OW pezgado/a

ara uyir .

fo bil

tavla (£)

fot esprimi{a (esprimir)

Ameeerel

enkolgava (enkolgar) Dumy

entendia (entender)

/ ‘onal.

dile Gizir) tebe Lev

Vokabulario

vistido qm) Pee

Guberméable (@) warer pnoo kamizas (£) Mund bragas (f) HOMEY

Topa (£)

/ j

haan duly le He

siniza (f)

eA

payla (f)

bon&e savanas (£)

Aneel,

se aprontava (aprontar)

VO pnrepores, dentenfa (dentener)

eta

posible m, £)

Jor ee.

venga (vinir)

Ahortbol /CoM8,

jentemente

wen wih

rizas ®, nthe bs kamizikas om

Manolera bury

atras

Poort

juasch, Atwouk pink

fregava (fregar) yuu enshaguava (enshaguar) nw

espandia (espandir)

deranjar , .

io yaa

mandava (mandat)

A embelekandola (embetekar)

inf Vock camp, hey Aun

26

Referencias

Documento similar

Si es té capacitat per a contractar (art. Circumstàncies com la inexperiència o l’estat de necessitat no són tingudes en compte pel Legislador espanyol, situació que

Si s’observa el mercat espanyol, la Comunitat de Madrid és la que va aportar un major volum de clients durant l’any 2007, i va generar aproximadament una quarta part dels viatgers i

El governa- dor general d’Algèria transmet l’1 d’abril de 1939 les instruccions del Ministeri de l’Interior: cal mantenir «si és possible a bord dels vaixells, on seran

Més enllà de la confrontació política entre el govern central i el de la Generalitat, a nivell espanyol, no sembla haver-hi discrepàncies entre els principals partits polítics en

Español y catalán para extranjeros, nivel A1 y A2 es un manual dirigido a los estudiantes del Máster Interuniversitario Erasmus Mundus en Robótica Avanzada de la Escuela Superior

Des de la fi de segle (i especialment a partir de 1898) assistim a la (re)invenció d’un nou nacionalisme espanyol, i per tant d’una nova manera d’interpretar

• El sistema educatiu espanyol inclourà entre les seues finalitats la formació en el respecte dels drets i llibertats fonamentals i de la igualtat entre homes i dones, així com

Evidentment, no hem de desvincular aquesta política de la guerra de Devolució (1667-1668), el primer gran enfrontament franco-espanyol després del tractat dels Pirineus.